Debatten om skolans kris har, med varierande grad av intensitet, varit ett återkommande inslag i samtalet om skolan under efterkrigstiden. I ett nystartat forskningsprojekt undersöker vi det offentliga krissamtalet om skolan under perioden 1950-2020. Projektets tre huvudfrågor, som också bildar ram för tre större delstudier, är: Hur har skolkriserna beskrivits och förklarats? Vilka aktörer har haft problemformuleringsprivilegium, och med vilka sanningsanspråk har kristillstånden belagts? Hur har skolkrisernas lösningar formulerats och definierats? Över tid går det att iaktta både förändring och kontinuitet, och genom att jämföra det sätt varpå krisdebatten gestaltar sig går det att föra en mer allmängiltig diskussion om hur vissa inslag i skoldebatten uppstår, reproduceras och/eller förändras.