To Örebro University

Artikeln, som är en del av en längre etnografisk studie om skrift- och bedömningspraktiker i idrottsämnet, undersöker skriftliga texters roll under ett undervisningsblock i dans och rytmik i en högstadieklass i Sverige. Närmare bestämt undersöks för vilka ändamål skriftbaserade texter används och vad de använda texterna handlar om, det vill säga vilket specifikt ämnesinnehåll som entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990). Därmed fyller artikeln en empirisk lucka i forskningen om literacy i idrott och hälsa. I studien ses literacy som situerade sociala praktiker, vilket innebär att man kan tala om olika ”literacies” i olika domäner. Här undersöks literacy i förståelsen skriftbruk i idrott och hälsa med hjälp av begreppen skrifthändelse och skriftpraktik. Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning och bedömning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervisningsaktiviteter. Rörelse framstår som det mest frekvent men också det mest nyanserat entextualiserade ämnesinnehållet.

As part of a longer ethnographic study on literacy and assessment pratices in Physical Education and Health (PEH), this article investigates the functions of written texts in a PEH-class in lower secondary school in Sweden. The paper aims at identifying the purposes and content of texts as part of teachers’ and students’ actions in PEH-class spaces. It specifically addresses the question of what specific subject content that is entextualized (Bauman & Briggs, 1990), i.e. lifted out of its interactional setting and recentered as a text in a new setting. In the study, literacy is understood as situated social practice associated with specific domains. In order to investigare the specific literacy in PEH, literacy event and literacy practice are used. The results show that the texts are used for a wide array of purposes such as the planning and introduction of formal instruction, evaluation, reflection, assessment, and as tools for theoretical as well as physical activities. Movement is shown to not only be the most frequently entextualized subject content but also the subject content which is entextualized in the most nuanced ways.