oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Implementering av ett nytt betygssystem i gymnasieskolan - Lärares attityder till och erfarenheter av implementeringen
Örebro University, Department of Education.
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att analysera den process som ledde fram till att riksdagen 1993 beslutade att övergå från det relativa betygssystemet till det mål- och kunskapsbaserade betygssystemet.

Fokus är den debatt som fördes i en omvälvande tidsperiod för den svenska gymnasieskolan, vilket inföll i slutet av 1980- och början av 1990-talet. Den så kallade policyprocessen har varit utgångspunkt för att studera själva reformeringen av betygssystemet. I denna policyprocess ingår moment som beredning, implementering och utvärdering (efterkontroll). Dessa tre begrepp har blivit nyckelord för att skapa en förståelse för de olika aktörernas ställningstaganden vid tiden för betygsreformeringen.

Ett 10-tal nu verksamma samhällskunskapslärare, vilka också var lärare på det relativa betygssystemets tid d v s före 1994, har intervjuats. Vidare har litteraturstudier genomförts där framförallt fokus har lagts på utbildningsutskottets betänkanden och statliga utredningar vilka sedan har resulterat i regeringspropositioner.

Denna uppsats påvisar att det förekom ett antal fel som gjordes i policyprocessen - framförallt av de beslutfattande. Gymnasielärarna fick inte tid att internalisera betygssystemets intentioner. Detta skapade många frågetecken vid tiden för betygssättningen då det mål- och kunskapsrelaterande betygssystemet infördes i gymnasieskolan. Det har även utifrån intervjuerna framkommit att Skolverkets stöd vid införandet har varit bristfällig och ytterligare försvårat genomförandet.

Utifrån resultaten av intervjuerna kan man dra den slutsatsen att betygsreformeringen har medfört att samhällskunskapsämnet har förändrat karaktär. Det nya mål- och kunskapssystemet har medfört att bedömningsgrunderna har förändrats. Detta tillsammans med en ny läroplan och nya kursplaner i ämnet har bl a ökat kommunikationen mellan elever och lärare när det gäller bedömningar av olika slag. Med denna utveckling, menar många av de intervjuande lärarna, att även deras professionalitet stärkts. Man skall med det nya betygssystemet kunna motivera elevernas prestationer och med detta har formerna för bl a ämnets undervisningsmetoder utvecklats. Många lärare menar att de har blivit mer fria i sin undervisning.

Sedan mål- och kriteriekrav infördes som bedömningsgrunder har ämnet blivit mer tolkande och analyserande till sin struktur. Intervjuerna med gymnasielärarna påvisar också att majoriteten menar att det nya betygssystemet är rättvisare än det tidigare var.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , p. 50
Keywords [en]
Education
Keywords [sv]
Pedagogik
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-165OAI: oai:DiVA.org:oru-165DiVA, id: diva2:135277
Presentation
2005-06-08
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2005-07-08 Created: 2005-07-08 Last updated: 2017-10-18

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 113 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf