Sammanfattning
Skriftspråket finns överallt omkring oss och med anledning av detta behandlar föreliggande uppsats ämnet läsande och skrivande. Innebörden av att kunna läsa och skriva har förändrats över tid. Detta ledde till att vi ställde oss frågan vad läsande och skrivande innebär för elever i skolan. Genom att belysa frågan från olika håll ges ämnet olika gestalter. Vi vill med denna uppsats undersöka innebörden i skriftspråket utifrån elevers uppfattningar. Vi har även intresse av att se hur lärare uppfattar elever läsande och skrivande. Vårt syfte är således att undersöka vad läsande och skrivande innebär för elever i olika kulturer. Med anledning av vårt syfte och delsyften tar studien sin utgångspunkt i två skilda kulturer, nämligen Costa Rica och Sverige, för att sedan sammanfoga underlaget till jämförelser av hur elever och lärare i länderna uppfattar skriftspråket.
Studiens tillvägagångssätt består av halvstrukturerade intervjuer med elever och lärare i de båda länderna. Då vi i vårt syfte efterfrågar elevers och lärares uppfattningar av skriftspråket har vi i studien inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats. Genom att belysa betydelsen av innebörden av att kunna läsa och skriva i olika kulturer utgår denna uppsats även från ett sociokulturellt perspektiv.
När intervjuerna hade sammanställts skapades beskrivningskategorier och utifrån dessa utfördes jämförelser mellan elever och lärare i de både länderna. Att döma av dessa jämförelser uppstår både skillnader och likheter i uppfattningarna, såväl mellan elev - och lärargruppen samt mellan länderna.