oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kommunal samverkan och statlig nätverksstyrning
Örebro University, Department of Social and Political Sciences.
2006 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [sv]

Samarbete mellan kommuner har ökat i omfattning under 1990- och 2000-talet. I rapporten betraktas fenomenet samverkan som uttryck för en kommunreform där staten har en central och pådrivande roll. Reformen har genomförts successivt sedan 1970-talet, främst genom lagändringar som möjliggör samverkan mellan kommuner, och i mindre utsträckning genom kommunikation, idéer och ekonomiska incitament. Drivkrafter och motiv till reformen är flera; genom ökad samverkan antas kommunerna kunna hantera ökat ansvar, bli mer kostnadseffektiva, lösa problem som kräver samordning samt skapa förutsättningar för regional tillväxt. Sammantaget innebär reformen att staten utvecklat medel för nätverksstyrning, en indirekt styrning som syftar till att möjliggöra samverkan mellan offentliga organisationer, och att forma villkoren för sådan samverkan. Genom reformen ges kommunerna medel att skapa gränsöverskridande ordningar av olika slag, från interkommunala avtal till gemensamma förvaltningar med egen beslutsrätt. Reformen utgör exempel på den nätverksbaserade förvaltningsmodellens genomslag i samhällsorganisationen.

Ur indelningssynpunkt kan tre reformperioder urskiljas under 1900-talet, där olika principer för indelningar utvecklas och implementeras. Den första perioden (1920-45 ca) motsvaras av ett utbrett bruk av kommunsamverkan i form av kommunalförbund, en slags gemensamma förvaltningsorgan. Kommunalförbundslagen gav kommunerna ökade möjligheter till samverkan, men användes också som ett medel för staten att styra förekomsten av samverkan; genom lagen kunde förbund tvångsbildas vilket med tiden utsträcktes till flera uppgiftsområden. Kommunalförbunden gjorde kommungränserna flexibla, och brister i indelningen kunde åtgärdas genom samverkan. Den andra perioden (1945-75 ca) motsvaras av en ökad skepsis från statens sida mot samverkan, och en betoning av möjligheterna till central planering. För att möjliggöra välfärdens utbyggnad krävdes administrativt och ekonomiskt starka kommuner, vilket skapades genom centralt planerade sammanslagningar. Därigenom tänktes bruket av samverkan upphöra och kommungränserna bli stabila. Den tredje perioden (1976-2002 ca), som står i fokus i avhandlingen, motsvaras av en återgång till mer flexibla gränser och samverkan. Den första och den tredje indelningsreformen liknar varandra genom bruket av samverkan, men de skiljer sig fundamentalt genom att statens roll omdefinierats.

Genom en fallstudie av en mellansvensk kommun studeras reformens genomslag i kommunens förvaltning och beslutsfattande sedan tiden efter storleksreformerna. Samverkan i sig visar sig ha förekommit sedan kommunblocksreformens slut, men över tid har samarbetena blivit fler och mer formaliserade. Historiskt sett har flera strategiskt viktiga samarbeten utvecklats genom återkommande förhandlingar i ett interkommunalt nätverk, en institution som är löst organiserad och där konsensus krävs för att beslut ska kunna fattas. Genom nätverket framträder en interkommunal politisk beslutsnivå och ökad administrativ sammanvävning vilket skulle kunna tolkas som första steget mot en kommunsammanslagning. Samtidigt visar kommunens samverkan att olika uppgiftsområden och intressen kräver olika aktörssammansättning och olika geografiska skalnivåer. Kommunens egenskap som enhetligt territorium kan därmed problematiseras.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Institutet för framtidsstudier , 2006. , p. 187
Series
Örebro Studies in Political Science, ISSN 1650-1632 ; 13
Series
Institutet för framtidsstudiers skriftserie Framtidens samhälle, ISSN 1654-191X ; 1
Keywords [en]
Statlig styrning, Nätverksstyrning
Keywords [sv]
Kommunsamverkan
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Research subject
Political Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-459ISBN: 91-89655-83-4 (print)OAI: oai:DiVA.org:oru-459DiVA, id: diva2:136824
Public defence
2006-06-01, Hörsal 1, Långhuset, Örebro universitet, Örebro, 10:00
Opponent
Supervisors
Available from: 2006-05-12 Created: 2006-05-03 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Gossas, Markus

Search in DiVA

By author/editor
Gossas, Markus
By organisation
Department of Social and Political Sciences
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 6182 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf