Sammanfattning:

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur barn med språksvårigheter har möjlighet till interaktion med andra barn och vuxna i förskole- och skolmiljön. Mitt fokus har varit att observera samspelet i grupper med barn och vuxna. Jag har valt att göra en undersökning med etnografisk ansats, där resultaten speglar mina tolkningar av de observationer och intervjuer jag gjort. Underlaget utgörs av observationer av tre barn i tre olika verksamheter och samtal/intervjuer med lärare som arbetar i nära kontakt med barnen samt en logoped på barnhabiliteringen. I uppsatsen redovisas teorier om språkinlärning samt forskning om språksvårigheter, som språkförsening och språkstörning.

I min undersökning fann jag att det alltid går att hitta strategier för att kommunicera. Detta ställer dock stora krav på de vuxnas bemötande av barn med språksvårigheter. Språket utvecklas i den sociala miljön och samspelet i leken ser ut att vara den starkaste drivkraften för att utveckla språket till allt mer komplexa nivåer.