oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
BFL : Lag om besöksförbud
Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
2006 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sammanfattning

Lagen (1988:688) om besöksförbud trädde i kraft den 1 juli 1988 och sedan dess har såväl antalet meddelade besöksförbud som antalet polisanmälda överträdelser av besöksförbud ökat i antal. Lagen har syfte att förbättra skyddet för människor som förföljs eller trakasseras. Den infördes framför allt som en led i strävandena att begränsa våld mot kvinnor i nära relationer. Ett besöksförbud innebär att en person inte får besöka eller på ett annat aktivt sätt ta kontakt med den som skyddas av besöksförbudet. Förbudet skall meddelas för viss tid, högst ett år.

Den grundläggande förutsättningar för att kunna meddela en besöksförbud är att det föreligger en klar risk för att den person som förbudet avser att skydda kommer att utsättas för brott förföljelser eller trakasserier av den andre. Enligt 1 § 3 st får ett förbud inte meddelas om syftet med besöksförbudet kan tillgodoses genom någon mindre ingripande åtgärd. Lagen om besöksförbud innehåller två olika former av besöksförbud den ena är det ordinära kontaktförbudet och den andra är det utvidgade besöksförbudet.

Många som beviljats besöksförbud känner trygghet enbart i sitt hem och undviker så gott det går att befinna sig på platser som inte omfattas av förbudet. En lösning på detta skulle kunna vara att införa en möjlighet att bevilja besöksförbud för ett större geografiskt område än vad som är möjligt idag. Dagens lagstiftning hindrar således inte att personen ifråga fortsätter att dyka upp i närheten av den andre så länge han inte gör det inom det angivna geografiska området. Så länge han håller sig utanför det geografiska området och inte aktivt söker kontakt begår han inte något brott.

Justitiedepartementets förslag går ut på att det utvidgade besöksförbudet i vissa fall skall kunna omfatta ett större geografiskt område än vad som är fallet idag. Det skall således bli möjligt att förbjuda en person att uppehålla sig inom en viss kommun eller ett visst område i en kommun. Besöksförbud som avser ett större område skall dock endast få meddelas om skälen för förbudet väger väsentligt tyngre än den inskränkning i rörelsefriheten som drabbar den som meddelas förbudet

Nästa förslag går därför ut på att polisen skall ges möjlighet att meddela ett tillfälligt besöksförbud som är giltigt i maximalt 24 timmar. Det tillfälliga förbudet får endast meddelas om åklagarens beslut i frågan inte kan avvaktas. Polisen bör även ges möjlighet att ta med den person som förbudet är avsett att gälla till förhör. Denna möjlighet torde leda till en viss tidsvinst så att åklagaren i de flesta akuta fall hinner ta ställning i frågan. Genom möjligheten att ta med personen till förhör torde det därför inte bli aktuellt för polisen att meddela tillfälliga besöksförbud särskilt ofta.

Mycket av det våld kvinnor utsätts för sker i hemmet och för att kunna erhålla skydd måste kvinnan idag fly från bostaden. Det är orimligt att en kvinna som misshandlats av sin make måste fly från sitt hem, utan det är mannen som ska flytta. Den enda möjlighet som finns idag att något mera varaktigt hindra en man att befinna sig i sitt hem är genom häktning. Besöksförbud i egen bostad skall kunna meddelas i 30 dygn om det finns en risk att den som besöksförbudet gäller kommer att begå brott mot en sammanboende. Den som förbjuds tillträde till bostaden måste garanteras tillgång till personliga tillhörigheter, t ex kläder och dokument under den tid besöksförbudet skall gälla.

Den riskbedömningen som görs inför beslut om besöksförbud skall enligt lagens förarbete i första hand baseras på tidigare brott, mot den utsatta personen. Det förekommer emellertid olika bedömningar av hur avgörande tidigare brottslighet är för riskbedömningen.

Enligt statistiken är den en liten grupp personer som står för en stor del av överträdelserna som anmäls. 15% av männen med besöksförbud svarar för 55% av samtliga anmälda överträdelser, de män hade ringt kvinnan på telefon eller befunnit sig utanför eller i den skyddades bostad. Påföljden vid överträdelse av besöksförbud utgörs av böter eller fängelse i högst ett år.

Det finns möjlighet till gripande, anhållande och häktning vid överträdelse av besöksförbudet. Polisen har rätt enligt RB och Polislagen att ; tillfälligt omhänderta, anhålla, avvisa eller avlägsna en person från ett visst område eller utrymme. För att lagrummet skall vara tillämpligt krävs det antingen att det är fråga om en pågående ordningsstörning, vilken angriper ett ordningsintresse som är av betydelse för allmänheten eller som annars är av vikt från allmän synpunkt, eller att det föreligger en konkret fara för ordningsstörning. Faran skall ha uppkommit genom den berörda personens eget beteende.

Viss möjlighet att utfärda besöksförbud föreligger också enligt civilrättslig lagstiftning, genom ÄktB och Sambolagen. I Ds 2001:73 föreslås en möjlighet att förordna om besöksförbud enligt ÄktB 18 kap 2 §, d v s i samband med prövningen av kvarsittanderätt tills dess att bodelning skett. Detta skulle innebära att ett besöksförbud kan utfärdas även sedan målet om äktenskapsskillnad avslutats. Ett besöksförbud enligt ÄktB gäller direkt.

När det gäller sambornas gemensamma hel så det föreslogs i Ds 2001:73 att domstolen skall ges möjlighet att kunna besluta om förbud för sambor att besöka varandra under tiden till dess att bodelning har förrättats.

En kvinna som lever tillsammans med en man som misshandlar, hotar och trakasserar henne då ska hon lämna mannen och först när hon har avslutat förhållandet och inte längre bor tillsammans med mannen, skall reglerna om besöksförbud träda in. Kvinnan kan vara rädd för mannen och vågar inte lämna honom eftersom det är just då han blir ännu mer våldsam. Därför är det viktigt att samhället markerar att det våldsamma beteendet inte tolereras och att åtgärder vidtas snabbt för att förebygga fortsatta brott mot den sammanboende kvinnan eller annan familjemedlem. För den som utsätts för våldet har ett utfärdat besöksförbud inte bara ett förebyggande syfte utan besöksförbudet kan också uppfattas som en välbehövlig markering av individens rätt till integritet

Enligt de grundläggande friheterna och Europakonventionen har kvinnor rätt till lika skydd av alla mänskliga rättigheter , rätten till frihet och personlig säkerhet och till lika skydd av lagen.

Place, publisher, year, edition, pages
2006. , p. 53
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-728ISRN: ORU-BSR/RÄT-D--06/0027--SEOAI: oai:DiVA.org:oru-728DiVA, id: diva2:137174
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2006-10-26 Created: 2006-10-26 Last updated: 2017-10-18

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Behavioural, Social and Legal Sciences
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 184 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf