oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Demokrati och samhällskunskap: en textanalys av några styrdokument för gymnasieskolan 1970-2000
Örebro University, Department of Education.
2007 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Skolan har idag ett s.k. demokratiuppdrag som går ut på att fostra demokratiska medborgare.

Historiskt sett har ämnet samhällskunskap spelat en betydande roll vad gäller detta demokratiuppdrag. Vad som menas med demokrati är dock inte nödvändigtvis självklart. Inom demokratiteoretisk forskning existerar åtskilliga uppfattningar om vad demokrati innebär, hur en demokrati bör utformas samt vilka värderingar som bör vara framträdande i en demokrati. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett demokratiteoretiskt perspektiv beskriva och analysera innehållet i gymnasieskolans demokratiundervisning, såsom det framträder i kurs- och läroplaner för ämnet samhällskunskap, mellan år 1970-2000. De styrdokument som granskas är kursplanerna från 1970, 1988, 1994 och 2000 samt läroplanerna Lgy 70 och Lpf 94. Undersökningen belyser, genom en textanalys, vad som ska ingå i demokratiundervisningen enligt de olika kursplanerna samt hur olika demokratiuppfattningar kommer till uttryck i såväl läroplaner som kursplaner.

Läroplanen från 1970, Lgy 70, har en deltagardemokratisk inriktning som betonar skolans uppgift att skapa gemenskap och samverkan. Kursplanen från 1970 präglas å andra sidan av en funktionalistisk demokratiuppfattning, vilket medför att demokratiundervisningen fokuserar på teoretisk kunskap om demokratins organisation och funktion. I kursplanerna efter denna framträder även ett normativt perspektiv. I 1988 års kursplan, som har en deltagardemokratisk utgångspunkt, kretsar demokratiundervisningen kring att utveckla aktiva, deltagande och handlande medborgare. Lpf 94, har i likhet med den förra läroplanen en deltagardemokratisk inriktning. Här understryks skolans fostrande och dygdskapande uppgift, som koncentreras till en förmedling av demokratiska värden. Innehållet i 1994 års kursplan har en dragning åt det deliberativdemokratiska hållet och demokratiundervisningen inriktas mot en öppen diskussion där olika argument och perspektiv möts och där eleven uttrycker egna ståndpunkter efter självständig reflektion. I den nu gällande kursplanen i samhällskunskap, från år 2000, finns både deltagardemokratiska och deliberativdemokratiska inslag. Såväl deltagande som diskussion framhävs i demokratiundervisningen, utan att någon entydig inriktning framträder.

Place, publisher, year, edition, pages
2007. , p. 43
Keywords [sv]
demokrati, samhällskunskap, styrdokument, demokratiuppfattning
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-883OAI: oai:DiVA.org:oru-883DiVA, id: diva2:137401
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2007-01-30 Created: 2007-01-30 Last updated: 2017-10-18

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 282 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf