Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka synsätt på läsinlärning som kommer till uttryck i kursplanen för svenska. I den målrelaterade skolan har kursplanerna till uppgift att uttrycka de mål som eleverna ska uppnå. Olika synsätt på läsinlärning utgör utgångspunkten för val av metoder som syftar till att eleverna ska lära sig läsa. Jag började med att urskilja olika diskurser i forskningen om läsinlärning. Jag fann whole-languagediskursen, phonicsdiskursen, individualpsykologisk diskurs, socialinteraktionistisk diskurs, analytisk diskurs, helordsdiskurs, ljudningsdiskurs, ”traditionell läs- och skrivundervisningsdiskurs”, Wittingmetodendiskurs, helhetsläsningsdiskurs och LTG-diskurs.

Diskursanalys är ett mångtydigt begrepp som beskrivs och används på olika sätt. I min uppsats har jag en socialkonstruktivistisk utgångspunkt. Det innebär bland annat att jag anser att vår kunskap om omvärlden inte är någon objektiv sanning utan att bilden av verkligheten konstrueras av hur vi kategoriserar världen. Kunskap är inte något som kan överföras mellan individer utan kunskap konstrueras hela tiden på nytt och den ser olika ut hos alla individer då den påverkas av de förkunskaper som individen besitter. Resultatet är endast giltigt i förhållande till de använda diskurserna som i sin tur är konstruerade i syfte att vara redskap i undersökningen.

Jag gör en textanalys med diskursanalytisk grund och använder syftesrelaterade analyser med kritisk avsikt för att undersöka om och i sådana fall hur de olika läsinlärningsdiskurserna kommer till uttryck i kursplanen för svenska. Diskurserna blev i flera fall väldigt lika och vid analysen valde jag att föra ihop de diskurser som har gemensamma dominerande kännetecken. Resultatet blev att endast metoder med ett analytiskt förhållningssätt går att urskilja i kursplanen för svenska. Ett analytiskt förhållningssätt innebär att man utgår från tankarna att eleverna lär sig i samspel med andra, att meningsinnehållet är det väsentliga samt att man i första hand använder texter som eleverna själva har skapat. Det faktum att endast metoder med ett analytiskt förhållningssätt går att urskilja i kursplanen för svenska innebär att den professionelle pedagogens möjligheter att tillsammans med sina elever välja arbetsmetoder begränsas.