I detta konferensbidrag fokuserar jag elevers motståndsstrategier i klassrumssamtal. I min avhandling, Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning (2006), där jag urskilde olika sätt att organisera samtal (olika samtalsgenrer) om litteratur, inom ramen för ämnena Svenska och Svenska som andraspråk i gymnasieskolan, blev det tydligt hur olika elever använde sig av olika motståndsstrategier för att undvika att delta klassrumssamtalet.

Återkommande motståndsstrategier bland eleverna i mitt material är: 1) Tystnaden som motstånd, 2) Skämtande som motstånd och 3) Undanhållande av livsvärldserfarenheter som motstånd. Vidare är det möjligt att urskilja en skillnad i var motståndet har uppstått: 1) Motstånd som uppstår som en reaktion mot de institutionella villkoren för samtalen, exempelvis samtalsgenrens påbjudna syfte, mönster för samtalande eller dess implicita kunskapssyn och 2) Motstånd som har uppstått utifrån villkor i elevernas livsvärldar, exempelvis normer, vanor, erfarenheter eller preferenser.

Slutligen diskuterar jag också samtalsvillkoren i de klassrumssamtal där inget synligt motstånd kom till uttryck. I detta sammanhang för jag in en distinktion mellan dolt och öppet motstånd.