oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Likvärdighetsbegreppet i svensk utbildningspolitik
Örebro University, Department of Education. (Utbildning och Demokrati)ORCID iD: 0000-0001-9735-3440
Örebro University, Department of Education. (Utbildning och Demokrati)
2008 (Swedish)In: Vadå likvärdighet?: Studier i utbildningspolitisk språkanvändning, Göteborg: Daidalos , 2008, p. 7-35Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Begreppet likvärdighet innehar i periodens inledning (1960- och 1970-tal samt tidigt 1980-tal) en relativt omfattande (thick) och successivt allt starkare betydelse i enlighet med en orientering mot jämlikhet, enhetlighet, fostran till gemensam referensram och kompensation och det är likvärdighetsbegreppet som efterhand, under denna tid, kommer att representera just dessa värden. Denna betydelse råder det länge inte någon märkbar strid om, men det är symtomatiskt att likvärdighetsbegreppet successivt ersätter jämlikhetsbegreppet och därvid öppnar för andra möjliga uttolkningar, ty under slutet av 1980- och under 1990-talet, utvecklas en kamp om begreppet och successivt ges likvärdighetsbegreppet olika och delvis direkt motstridande betydelser, där likvärdighet uttolkad som valfrihet och föräldrarätt, profilering etc. ställs mot den tidigare betydelsen (som successivt urvattnas). Dessa olika uttolkningar av likvärdighetsbegreppet samspelar med helt skilda utbildningspolitiska strävanden som dessutom innebär att begreppet appliceras på olika objekt och inom olika kontexter i skolvärlden, för att under senare år, under slutet av 1990-talet och under 2000-talet, kopplas alltmer till måluppnående och betygsättning. I jämförelse med den första perioden, är det emellertid nu således i en avsevärt mer avgränsad betydelse av likvärdighet (thin), preciserad i godkändkravet. Successivt ’ersätts’ också likvärdighetsbegreppet under denna period med kvalitetsbegreppet. Samtidigt lever motsättningen och de skilda uttolkningarna av likvärdighetsbegreppet från den andra perioden (som vi skall visa) kvar i vissa kontexter och legitimerar olika utbildningspolitiska praktiker.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Daidalos , 2008. p. 7-35
Keywords [en]
likvärdighet, performativ funktion, Skinner
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-3622ISBN: 978-91-7173-270-5 (print)OAI: oai:DiVA.org:oru-3622DiVA, id: diva2:137920
Available from: 2008-12-16 Created: 2008-12-16 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Englund, TomasQuennerstedt, Ann

Search in DiVA

By author/editor
Englund, TomasQuennerstedt, Ann
By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1028 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf