oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lönekartläggning -Ett arbetsverktyg i strävan för jämställdhet
Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
2020 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

Today there is a wage gap between men and women in the Swedish labor market. In order to reduce this wage gap, the Swedish parliament legislated that employers are required to make a compensation survey of their employees. The legislation showed no result in reducing the wage gap and therefore the legislation was made stricter in 2017. The biggest change was that compensation surveys are to be carried out annually instead of every three years. This study intends to investigate how professionals experience the work of compensations survey and if they believe that the amendment is expected to reduce the wage gap. Based on the experience, the intention is to also get an understanding of whether there are social structures that are behind the fact that wage mapping has not contributed to a reduced wage gap. Previous inquiries of compensation survey stated that employers consider that the legislation is not effective due to large scope of discretion when justifying wage differences. Research shows that subjective assessments is problematic due to societies social structures that have resulted in norms where men are valued higher than women. This study is based on qualitative interviews with six professionals working with compensation surveys. The result of the study shows a relatively coherent picture of how they experience the legislation. All the informants adresses the issues with the legislations allowing subjective assessment and the problem with market wages as valid justification for wage differences between men and women. Due to these two aspects, they do not perceive the legislation to be able to change the social structures that result in the wage gap. The informants do see the possibility to create awareness of financial inequality with the changes of the legislation where the annual surveying can raise awareness of financial inequality. The awareness could in turn change the social structures and thereby characterize the subjective assessment to promote equality.

Abstract [sv]

Idag existerar ett lönegap mellan män och kvinnor på svensk arbetsmarknad. För att minska lönegapet infördes ett krav att arbetsgivare ska kartlägga och jämföra män och kvinnors löner i verksamheten, en så kallad lönekartläggning. År 2017 skärptes lagstiftningen då det inte skett någon minskning av lönegapet med den tidigare utformningen. Den största förändringen var att lönekartläggning ska genomföras årligen istället för var tredje år. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av arbetet med lönekartläggning som styrningsverktyg för jämställdhet samt lagändringen. Utifrån upplevelsen är avsikten att även få en förståelse för om det finns samhällsstrukturer som ligger bakom att lönekartläggning inte har bidragit till ett minskat lönegap. Tidigare utredningar om lagstiftningen konstaterar att flera arbetsgivare anser att lagstiftningen ger stort utrymme för subjektiva bedömningar av kartlagda löneskillnader. Forskning visar att utrymme för subjektivitet är problematiskt för lönekartläggning då samhället präglas av strukturer där män värderas högre än kvinnor. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetar med lönekartläggning framkom en relativt samstämmig bild av både lönekartläggningen och lagstiftningen. Resultatet visar att informanterna ser en viss problematik vad gäller möjligheten att minska lönegapet utifrån lönekartläggning och den tillhörande lagstiftningen. Kritiken berör lagstiftningens utrymme för subjektiv bedömning i lönekartläggningen samt marknadslöner som giltig motivering för löneskillnader. På grund av marknadslöner upplevs lagstiftningen inte kunna nå bakomliggande samhällsstrukturer där kvinnor och män värderas olika. Samtliga informanter ser därför positiv på ett årligt genomförande utifrån lagändringen då det kan öka medvetenheten kring ekonomisk ojämlikhet och därigenom prägla den subjektiva bedömningen att verka för jämställdhet.

Place, publisher, year, edition, pages
2020. , p. 45
Keywords [en]
Compensation survey, wage gap, financial inequality, social structures
National Category
Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-80447OAI: oai:DiVA.org:oru-80447DiVA, id: diva2:1412957
Subject / course
Sociologi
Supervisors
Available from: 2020-03-09 Created: 2020-03-09 Last updated: 2020-03-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(265 kB)24 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 265 kBChecksum SHA-512
c54ad700f9fde35c3049aa6a974e032ecc4add1832618e78896542e9137d71be7bc9eb0b261f9e2feb7207b903ae9839e3d4855cd93a68e0a921c55bd1f58b57
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Humanities, Education and Social Sciences
Sociology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 24 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 46 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf