Läsande och skrivande är vanligt förekommande aktiviteter i skolan men kanske inget man i första hand förknippar med praktisk-estetiska ämnen, i detta fall ämnet idrott och hälsa. Dock har både det ökade skriftbruket i samhället i stort och kursplaner med betoning på resonemang lyft fram förmågan att uttrycka sig i tal och skrift i skolans alla ämnen, även i ämnet idrott och hälsa, åtminstone vid bedömning (Tolgfors, 2017). Studien syftar till att undersöka hur kunskaper i idrottsämnet entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990) genom de skriftpraktiker som förekommer i ämnets undervisningspraktik. Det görs genom att identifiera textteman och skrifthändelser inom undervisningsblocket dans och rytmik i en högstadieklass. Därmed fyller studien en forskningslucka gällande skriftliga texters potential i kunskapsbyggande i idrottsundervisningen.
Studien fokuserar på aktiviteter kring elevernas läsande och skrivande i en process med att lära sig att dels komponera ett dansprogram, dels göra text av det, och på de texter som ingår i aktiviteterna. Ett delsyfte är därför att visa hur entextualiseringsprocessen under undervisningsblocket, dvs. entextualisering och recentering i upprepade cykler, bidrar till det meningsskapande som sker i interaktioner där texter används (jfr Barton, 2007). Studien besvarar följande frågor:
- För vilka ändamål, kopplat till elevers och lärares handlingar, används skriftbaserade texter i ämnet idrott och hälsa?
- Vad handlar de använda texterna om, dvs. vilket speciellt ämnesinnehåll är det som entextualiseras?
Studien är teoretiskt förankrad i New Literacy Studies (NLS), en forskningsinriktning baserad på idén att läsande och skrivande alltid är situerade inom speciella sociala praktiker. Detta innebär att olika sammanhang kan sägas stödja olika literacies (Barton, 2007). Enligt NLS synliggörs literacy i skrifthändelser, dvs. händelser där skrift har en roll, och forskningsintresset bör riktas mot dessa.
Undersökningen är en del av en pågående etnografisk studie där en skolklass idrottsundervisning följs under tre terminer och där materialet består av fältanteckningar, transkriptioner av video- och ljudupptagningar av lektioner och lärar- och elevintervjuer, fotografier och av i undervisningen förekommande texter inklusive de texter eleverna skriver.
Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning, bedömning och stöttning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervisningsaktiviteter. Rörelse framstår som det mest frekvent men också det mest nyanserat entextualiserade ämnesinnehållet.
Barton, D. (2007). Literacy. An introduction to the ecology of written language. Malden, MA: Blackwell Publishing.
Bauman, R. & Briggs, C.L. (1990). Poetics and Performance as Critical Perspectives on Language and Social Life. Annual Review of Anthropology, Vol. 19 (1990), pp. 59-88.
Tolgfors, B. (2017). Bedömning för vilket lärande?: En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Örebro Studies in Sport Sciences, 2017.
2019.