To Örebro University

I forskning om ”disciplinary literacy” eller ämnesspecifik literacy betonas varje disciplins eller skolämnes kunskapsproduktion som nära förknippad med ämnesspråket (Moje, 2008; Shanahan & Shanahan, 2008). Eleverna förväntas i skolan presentera ämneskunskaper och framstå som kunniga i ämnet genom att i texter i ämnet formulera sig på förväntat sätt (Schleppegrell 2004, s. 74; jfr Bergh Nestlog, 2017). Detta lyfter fram ämneslärarens roll i undervisningen om meningsskapande med hjälp av ämnesspecifika texter i olika modaliteter, snarare än att se exempelvis läsande och skrivande som enbart allmänna färdigheter som lätt kan överföras från svenskämnet (eller motsvarande) till alla andra ämnen (jfr Rose, 2005).

Ämnesspecifik literacy diskuteras i presentationen som en viktig aspekt av ämnesdidaktiken, och behovet av att betrakta texter ur varje ämnes specifika karaktär lyfts fram. Texter kan, som nämnts, ha olika modaliteter, men i den här presentationen fokuseras materialbaserade texter. Syftet med presentationen är att diskutera hur en teoretisk modell med tre aspekter: ämnesinnehåll, ämnesröster och ämnesspecifika textstrukturer (Bergh Nestlog, 2017) dels kan bidra till forskning om ämnesspecifik literacy, dels till didaktiska val i undervisningspraktiker.

Presentationen bygger på tidigare forskning och på en pågående studie. I den första delen ges exempel på svensk forskning om ämnesspecifik literacy i de naturorienterande ämnena (t.ex. Kouns, 2014; Ribeck, 2015), matematik (t.ex. Bergvall, 2016), hemkunskap, kemi och biologi (Hipkiss, 2014) och svenska, samhälls- och naturorienterande ämnen (Edling, 2006).

I den andra delen presenteras en etnografisk studie om textanvändning i ämnet idrott och hälsa. En högstadieklass följdes under tre terminer, och materialet består av fotografier, transkriptioner av videofilmade lektioner och lärar- och elevintervjuer samt insamlade lärar- och elevtexter. Studien har kompletterats med ytterligare lärarintervjuer. Preliminära resultat visar bland annat att de undersökta skriftliga undervisnings- och bedömningspraktikerna i idrottsämnet tydligt kan beskrivas som ämnesspecifika, framför allt gällande ämnesinnehåll men delvis även textstrukturer. Ämnesröster, representerade av lärare och elever, visar att användning av texter potentiellt bidrar till meningsskapande och lärande men att elever efterlyser ämnesspecifik undervisning om skrivande i ämnet, när ämneskunskaper bedöms i skrift.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2017). De första naturvetenskapliga skoltexterna. Educare - Vetenskapliga Skrifter, 1, 72-98.

Bergvall, I. (2016). Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik: – en studie om ämnesspråk i TIMSS. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Educational Sciences, 2016.

Edling, A. (2006). Abstraction and authority in textbooks. The textual paths towards specialized language. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Hipkiss, A. (2014). Klassrummets semiotiska resurser: En språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, biologi och kemi: An Applied Linguistics Perspective on the School subjects Home and Consumer Studies, Biology and Chemistry. Studier i språk och litteratur från Umeå universitet, Umeå Studies in the Educational Sciences, 2014.

Kouns, M. (2014). Beskriv med ord. Fysiklärare utvecklar språkinriktad undervisning på gymnasiet. Malmö Studies in Educational Sciences No. 73. Malmö: Holmbergs 2014.

Moje, E. B. (2008). Foregrounding the disciplines in secondary literacy teaching and learning: A call for change. Journal of Adolescent and Adult Literacy, 52(2), 96–107.

Rose, D. (2005). Democratising the classroom. A literacy pedagogy for the new generation. Journal of Education, 37, 127–164.

Schleppegrell, M. J. (2004). The Language of Schooling: A Functional Linguistics Perspective. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

Shanahan, T. & Shanahan, C. (2008). Teaching disciplinary literacy to adolescents: Rethinking content area literacy. Harvard Education Review, 78, 40–59.

Ribeck, J., & Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språket. (2015). Steg för steg : Naturvetenskapligt ämnesspråk som räknas (Data linguistica, 28). Göteborg: [Institutionen för svenska språket], Göteborgs universitet.