Läsande och skrivande är vanligt förekommande aktiviteter i skolan men kanske inget man i första hand förknippar med praktisk-estetiska ämnen, i detta fall ämnet idrott och hälsa. Dock har både det ökade skriftbruket i samhället i stort och kursplaner med betoning på resonemang lyft fram förmågan att uttrycka sig i tal och skrift i skolans alla ämnen, även i ämnet idrott och hälsa, åtminstone vid bedömning (Tolgfors, 2014, 2017). Studien, som påbörjades hösten 2017 och som är en komplettering av en tidigare licentiatuppsats (Norberg, 2015), syftar till att undersöka vilken roll literacy har i kunskapsbyggande praktiker i ämnet idrott och hälsa.
Studiens frågeställningar är vilka texter eleverna läser och skriver och vilken funktion dessa texter fyller i undervisningen. Det har att göra med vilket ämnesinnehåll som blir text och varför, dvs. vad som entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990) och i vilket syfte.
Studien är teoretiskt förankrad i New Literacy Studies (NLS), en forskningsinriktning baserad på idén att läsande och skrivande alltid är situerade inom speciella sociala praktiker inom specifika diskurser (Gee, 1996). Detta innebär att olika sammanhang kan sägas stödja olika literacies (Barton, 2007). Enligt NLS synliggörs literacy i skrifthändelser, dvs. händelser där skrift har en roll, och forskningsintresset bör riktas mot dessa i deras naturliga miljö.
Undersökningen är en del av en pågående etnografisk studie där en skolklass idrottsundervisning följs under tre terminer och där materialet består av fältanteckningar, transkriptioner av video- och ljudupptagningar av lektioner och lärar- och elevintervjuer, fotografier och av i undervisningen förekommande texter inklusive de texter eleverna skriver. Begreppet entextualisering används som ett övergripande analysverktyg.
Preliminära resultat visar att literacy har en mångfacetterad roll i den studerade idrottsundervisningen. Olika slags texter används ofta och för varierande syften, exempelvis för att bygga teoretisk eller kroppslig kunskap i samband med praktiska övningar. Syftena varierar beroende på undervisningens innehåll, exempelvis dans och rytmik eller redskapsgymnastik, men också beroende på hur respektive undervisningsblock examineras.
Barton, D. (2007). Literacy. An introduction to the ecology of written language. Malden, MA: Blackwell Publishing.
Bauman, R. & Briggs, C.L. (1990). Poetics and Performance as Critical Perspectives on Language and Social Life. Annual Review of Anthropology, Vol. 19 (1990), pp. 59-88.
Gee, J. P. (1996). Social Linguistics and Literacies: Ideology in Discourses (2nd edn) London: Falmer.
Norberg, A-M. (2015). Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet. Elever i årskurs 7 skriver saga och recension. Licentiatuppsats i språkdidaktik. Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.
Tolgfors, B. (2014). Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa. Didaktiska konsekvenser av styrning. Örebro Studies in Sport Sciences 19.
Tolgfors, B. (2017). Bedömning för vilket lärande?: En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Örebro Studies in Sport Sciences, 2017.
2018.