To Örebro University

Children with mild to profound hearing impairment 5, 6 and 7 years of age, thirty-two using cochlear implants and/or hearing aids, and sixteen normal hearing children participated in a computer based phonological intervention study.The main design was a quasi-experimental design with three test sessions separated in time with four weeks. Each test session included tasks for phonological skills and letter knowledge. All children were asked to practice 10 minutes per day.Results showed that children with HI displayed a heterogeneous pattern of results with respect to phonological skills. Only 20 percent performed within the range of NH children; these were children with HA, except one child with CI/HA.Group comparisons at the first and last test session revealed that children with CI displayed difficulty with phonological working memory whereas children with HA showed less letter knowledge. Intervention revealed positive effects on accuracy of phoneme-grapheme correspondence for all children and a significant positive change on phonological processing skills for children with weak initial phonological skills.

Barn med mild, måttlig och grav hörselnedsättning (HNS), i åldrarna 5, 6 och 7 år deltog i en datorbaserad fonologisk interventionsstudie. Trettiotvå barn använde cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA). Sexton barn med normal hörsel utgjorde kontrollgrupp.

Studien hade en kvasi-experimentell design med tre testtillfällen. Varje testtillfälle ägde rum med fyra veckors mellanrum och omfattade prövning av fonologiska färdigheter och bokstavskännedom. Alla deltagare informerades om att öva hemma 10 minuter per dag.

Resultaten visade att barn med HNS uppvisade stor variation avseende fonologisk förmåga. Endast 20 procent presterade inom normalvariationen för normalhörande barn. Dessa var barn med HA, undantaget ett barn med CI/HA.

Gruppjämförelser vid första och sista testtillfället visade att barn med CI uppvisade svårigheter med fonologiskt arbetsminne, medan barn med HA hade svagare bokstavskännedom. Interventionen visade generell effekt på säkerheten i fonem-grafemkorrespondens, och en signifikant positiv förändring avseende fonologisk bearbetningsförmåga hos barn med svagt initialt fonologiskt utgångsläge