Sverige idag finns problem med att snabbt fånga upp elever som behöver olika typer av stöd. Samarbetet mellan lärare och elevhälsoteam brister, enligt Skolinspektionen. Elevens måluppfyllelse och utveckling är det viktigaste enligt skollagen och skolor behöver arbeta med sin organisation för att förbättra situationen. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare respektive elevhälsoteam ser på samarbetet samt bidra med kunskap om hur skolor kan utveckla samarbetet mellan lärare och elevhälsoteam för att gynna elevers måluppfyllelse. Det teoretiska ramverket för studien består av organisationsteorier: Gunnar Bergs frirumsteori och Kjell Granströms beskrivning av processer i arbetsgrupper. Metoden som används är kulturanalys, vilken är tätt sammankopplad med frirumsteorin. Kulturanalysen är en skriftlig metod där deltagarna bidrar med texter. Metoden används för att kartlägga en kultur på en arbetsplats.
Resultatet av studien visar att det finns två olika kulturer inom lärargrupperna i undersökningsgruppen, vad gäller synen på elevhälsoteamets uppdrag. Det finns en oklarhet hos många lärare om ansvarsfördelningen mellan mentor och elevhälsoteam och det finns olika önskemål om vad elevhälsoteamet bör göra i den vardagliga verksamheten, både från lärare och elevhälsoteamet. Skolans möjligheter att fylla frirummet mellan skollagen och skolans lokala organisation behöver tydliggöras för personalen, för att nå ett bättre samarbete, vilket i sin tur gynnar elevernas måluppfyllelse. Rektor är ytterst ansvarig för att skolan arbetar med systematisk skolutveckling och en del av det arbetet handlar om elevhälsouppdraget. Den specialpedagogiska relevansen i föreliggande studie handlar om att elevhälsoteamets professioner används på ett adekvat sätt i verksamheten för att gynna eleverna.