To Örebro University

Betong är ett vanligt byggmaterial och används frekvent vid brokonstruktioner. Betong har engod tryckhållfasthet medan den sällan klarar de lasteffekter som orsakar dragpåkänningar ikonstruktionen. För att stärka kapaciteten används armering av olika slag. Huvudsakligaarmeringsmetoder för betongbalkbroar utgörs av spännarmering eller slakarmering.I grova drag vet man sedan tidigare att slakarmering är att föredra vid mindre spännviddermedan spännarmering ofta är att föredra vid längre spännvidder. WSP:s mångåriga erfarenhetav brokonstruktioner gör gällande att det under 20 meter är effektivast att slakarmerabetongbalkbroar medan det vid spännvidder över 30 meter är att föredra spännarmering.Syftet med följande studie, som initierats av WSP:s broteknikavdelning i Örebro, är att tafram en brytpunkt i meter spännvidd för en broöverbyggnad i spannet mellan 20 och 30meter, där respektive armeringsmetod är att föredra.I studien konstrueras olika beräkningsfiler i syfte att dimensionera broöverbyggnaderna ochdär indata enkelt kan bytas ut för att dimensionera längre spännvidder. Vid ett antal kändadimensionerade broöverbyggnader kan beräkningsfiler där mängdåtgång av betong respektivearmering användas. De olika mängderna omvandlas sedan till kostnader i kronor efter samrådmed branschkunniga, och utsläpp av koldioxidekvivalenter vartefter grafer plottades ut förrespektive armeringsmetod. Grafernas skärningspunkt visar spännvidden då effektiviteten förspännarmering respektive slakarmering är ekvivalent.Resultatet visar att gränsen för när det är mest effektivt ur miljösynpunkt att spännarmeraistället för slakarmera inte uppträder inom studiens avgränsningar för spännvidd.Resultatet visar även att inte heller brytpunkten för när det är mest kostnadseffektivt attspännarmera istället för slakarmera konstruktionen uppträder inom studiensspännviddsavgränsningar. Resultatet tyder på att både den ekonomiska brytpunkten ochbrytpunkten med hänsyn till klimatpåverkan inträffar före det studerade intervallet. Resultatetvisar att det är mest fördelaktigt att använda efterspänd armering inom det för studien valdaintervallet.

Concrete is one of the most common building materials and is frequently used in bridgeconstructions. Concrete has a good compressive strength while it rarely withstands the loadeffects that cause tensile stress in the structure. Reinforcement of different types is used tostrengthen the capacity. Most common reinforcement methods for concrete beam bridgesthese days consist of tension-reinforcement or slack-reinforcement.In general, it is already known that slack-reinforcement is preferred at shorter spans, whiletension-reinforcement is often preferred at longer spans. WSP: s big experience of bridgestructures argues that under 20 meter its most effective to use slack-reinforcement, while atspan of 30 meters or bigger it is preferable to use tension-reinforcement at concrete beambridges.The purpose of the study, which was initiated by the WSP: s bridge department in Örebro,was to obtain a breaking point for bridge superstructures in the span between 20 and 30meters, where the respective reinforcement method was preferred.In the study, various calculation files were designed to dimensioning the bridge superstructurein which input easily could be exchanged, in the purpose to dimension bridges with longerspans. With some number of known dimensioned superstructures, calculation files were usedto calculate the amount of concrete and reinforcement in each bridge.These different amounts where then converted into economic costs and emissions of carbondioxide equivalents, after which graphs could be plotted for each reinforcement method. Abreaking limit could be established when it was most effective to use tension-reinforcementversus slack-reinforcement in bridge superstructure considering the economic costs andclimate impact.The graphs showed that the breaking limit for effectiveness of using tension-reinforcementversus slack-reinforcement in bridge superstructure considering the economic costs andclimate impact did not appear in the span of 20 to 30 meters.