To Örebro University

oru.seÖrebro University Publications
System disruptions
We are currently experiencing disruptions on the search portals due to high traffic. We are working to resolve the issue, you may temporarily encounter an error message.
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kan vi ha tillit till tilliten? Om hur juridifieringen intervenerar i relationer mellan lärare och föräldrar i skolan
Uppsala University, Uppsala, Sweden.
Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences. (Utbildning och Demokrati, STEP)ORCID iD: 0000-0002-8409-9196
2020 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Det råder knappast någon tvekan om att den styrning som under de senaste decennierna har utvecklats under paraplybegreppet New Public Management har förändrat förutsättningarna för professionella grupper inom offentlig verksamhet. Kritiska studier har synliggjort paradoxala konsekvenser som följer av marknadsutsättning och nya former av ansvarsutkrävande, med fokus på exempelvis inspektioner och granskningar (t.ex. Carlbaum et al., 2014; Lindgren, 2015). Medan samtida diskussioner om förändrade styrformer har haft ett stort fokus på NPM, har juridifiering, dvs. rättsordningens allt starkare roll ofta förbisetts (t.ex. Murphy, 2020). I vårt bidrag riktar vi blicken mot skolans område och de juridiska aspekterna i den förändrade styrningen. Ett argument vi för fram är att juridiska aspekter i styrningen behöver uppmärksammas i betydligt högre grad än vad som hittills gjorts, inte minst utifrån det sätt som juridifiering kan utmana förutsättningar för tillitsfulla relationer mellan profession och medborgare. 

Från att den svenska skolan från ca 1990-talet haft en mer decentraliserad styrmodell med ett stort handlingsutrymme för både kommuner och lärare att utforma utbildningen, återtar staten under början av 2000-talet makt och befogenheter och börjar intervenera i utbildningen på delvis nya sätt. I denna recentralisering kommer en förändrad juridisk styrning att spela en central roll. Succesivt, men med full kraft genom 2010 års Skollag, sker en expansion av juridiska bestämmelser kopplade till juridiska sanktionsmöjligheter. Skolinspektionens uppdrag att kontrollera juridisk efterlevnad stärks, och elevers utbildning formuleras alltmer i termer av individuella utkrävbara rättigheter. Till skillnad från NPM, med teman som konkurrens, belöningssystem och kvalitetsmätningar är juridifieringens teman snarare rättigheter, sanktioner och domstolar. 

Den juridifierade styrningen är inte något neutralt medel att styra skolan på. Snarare är det en kraftfull styrmodell som omformulerar utbildningens subjekt och relationer inom en rättslig ram (t.ex. Carlbaum, 2016), och där den juridiska diskursen ”can creep into our heads, live in our bodies, and form how we relate to and behave with each other” (Rosén et al., 2020, p. 12). Juridifieringen kan därmed intervenera långt in i utbildningens moraliska rum och utmana såväl professionella som mellanmänskliga värden och relationer. En fråga som vi specifikt vill diskutera är om den juridifierade styrningen och utbredning av en rättighetskultur riskerar leda till ett undvikande av tillit (se Murphy, 2020). För att diskutera detta utgår vi från ett exempel, nämligen hur föräldrar i ökande utsträckning kommunicerar upplevda brister i utbildningen genom juridiska anmälningssystem. Från skolans håll, å andra sidan, tycks en tendens finnas att upprätta former av kontraktliknande förväntansdokument för hur föräldrar ska förhålla sig till skolans professionella. En sådan dubbelriktad reglering av relationen lärare-förälder kan förstås i termer av en kedja av misstro, där regleringen av lärarna leder till en reglering av föräldrarna osv. Frågor som här aktualiseras är tilliten till såväl professionen som till medborgarna, och ytterst huruvida vi kan ha tillit till tilliten?

Place, publisher, year, edition, pages
2020.
Keywords [sv]
juridifiering, tillit, lärare, föräldrar, skola
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-88268OAI: oai:DiVA.org:oru-88268DiVA, id: diva2:1513792
Conference
Tillit, styrformer och professionellt omdöme, Södertörns högskola, Huddinge, Sweden, December 8, 2020
Available from: 2021-01-01 Created: 2021-01-01 Last updated: 2021-01-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records

Bergh, Andreas

Search in DiVA

By author/editor
Bergh, Andreas
By organisation
School of Humanities, Education and Social Sciences
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 268 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf