Folkhälsan i Sverige är generellt sett god men inte jämlikt fördelad. Medan detfinns en del kunskap om skillnader i psykiska besvär och psykisk sjukdom mellan grupper är underlaget betydligt tunnare när det gäller skillnader i förekomst av (positiv) psykisk hälsa, som har ett värde i sig. Den nationella kommissionen för jämlik hälsa lyfter fram åtta områden som är viktiga i arbetet med att utjämna de påverkbara hälsoskillnaderna. Ett av dessa är likvärdiga villkor och möjligheter under det tidiga livet och i skolan. Av detta följer att barn och ungdomar blir särskilt viktiga att studera för att förstå skillnader i psykisk hälsa så att verknings-fulla insatser kan utformas. Syftet med den här studien är att undersöka skillnader ipsykisk hälsa bland ungdomar. Rapporten baseras på den återkommande tvärsnittsstudien Liv och hälsa ung Västmanland, undersökningsåren 2014 och 2017. Datainsamling genomfördes på skoltid och under skrivningslikna nde förhållanden. Studiepopulationen bestod av ungdomar i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Skillnaderna i psykisk hälsa studerades utifrån: socioekonomisk status (SES), kön, ålder, sexuell läggning, födelseland och fem typer av funktionsnedsättningar. Psykisk hälsa mättes med instrumentet Mental Health Continuum – Short Form. Deltagandet i berörda årkurser var 78 procent 2014 och 76 procent 2017, vilket motsvarar totalt 7 637 ungdomar varav 52 procent var tjejer.Studien visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader i psykisk hälsa inomfyra av sex studerade indelningsgrunder. Av dessa är det skillnader mellan grupper med olika SES som är av sådan storlek att de kan anses ha praktisk betydelse. Skillnader inom övriga indelningsgrunder – justerade bland annat för SES – är små eller mycket små men kan tillsammans få praktisk betydelse. Det gäller t.ex. de samlade skillnaderna inom kön, sexuell läggning och funktionsnedsättningar såsom add, adhd och Tourettes. Studien visar också signifikanta skillnader i psykisk hälsa mellan de två mättillfällena. Totalt sett är dessa skillnader att betrakta som mycket små. Ändå är de bekymrande eftersom de kan kopplas till fyra funktionsnedsättningar inom vilka ojämlikheten i psykisk hälsa ser ut att ha ökat mellan 2014 och 2017. Visserligen finns det metodologiska skillnader mellan de två undersökningsåren men det är inte troligt att ökningarna beror på dem. Åtgärder för att reducera skillnader i psykisk hälsa bör anpassas så att de i omfattning och utformning tar särskild hänsyn till grupper med låg SES eller dem med låg SES i kombination med kön (tjej), sexuell läggning ( icke-heterosexuell) och funktionsnedsättningar i form av add, adhd, Tourettes eller liknande.