Bakgrund: Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär och föder ett barn med den uttalade avsikten att barnet ska lämnas till någon annan efter födelsen. Surrogatmödraskap kan vara kommersiellt, där kvinnan får betalt för att bära och föda barnet, eller altruistiskt, där hon inte får betalt. Varken altruistiskt eller kommersiellt surrogatmödraskap är tillåtet i Sverige. Det finns dock svenska par som reser utomlands för att skaffa barn genom en surrogatmamma, då det finns länder som tillåter både altruistiskt och kommersiellt surrogatmödraskap.
Syfte: Att redogöra för och analysera de etiska argument som förekommer i debatten om surrogatmödraskap i Sverige.
Metod: Detta är en text- och argumentationsanalys baserad på hermenuetisk tolkning. Litteraturen väljs utifrån relevans för frågeställningarna och studiens begränsade omfattning.
Resultat: Surrogatmödraskap är ett omdiskuterat ämne, och det finns starka argument både för och emot. Motståndare menar att surrogatmödraskapet strider mot viktiga etiska principer såsom principen om alla människors lika värde och altruism, samt att det finns en risk för acceptansglidning. Förespråkare menar istället att ett tillåtande av surrogatmödraskap inte nödvändigtvis strider mot dessa principer.
Slutsats: Det finns i Sverige en relativt stor samsyn om att kommersiellt surrogatmödraskap inte bör tillåtas. Altruistiskt surrogatmödraskap är mer omdiskuterat, och de fördelar detta skulle innebära för de barnlösa familjerna vägs mot de problem ett tillåtande skulle kunna medföra.