Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har under de senaste årtiondena ökat i Sverige.Skolan och ämnet idrott och hälsa har goda möjligheter att undervisa kring psykisk hälsa och därmed främja elevers psykiska välbefinnande. Trots det har forskning visat att undervisning som berör psykisk hälsa ges ett begränsat utrymme i idrottsundervisningen, där lärare främst fyller lektionerna med fysiska aktiviteter utan någon koppling till psykiska aspekter av hälsa.Syftet med denna studie är därför att undersöka vilken uppfattning högstadieelever har omundervisning som berör psykisk hälsa i ämnet idrott och hälsa. För att svara på detta har studien bland annat undersökt vilka undervisningsmoment som elever anser att bidrar mest respektive minst till förbättrad psykisk hälsa.
Datamaterialet för studien samlades in genom utskick av en digital enkät till totalt 153 högstadieelever från sex skolor i Mellansverige. Resultatet visar att elever vars idrottslärare ofta pratar om psykisk hälsa i högre utsträckning än övriga elever anser att samtliga undervisningsmoment kan bidra till förbättrad psykisk hälsa. Utifrån resultatet dras slutsatsen att idrottslärare bör sträva efter en undervisning där psykiska aspekter av hälsa integreras i samtliga delar av ämnet och diskuteras i relation till andra hälsoaspekter. Således kan eleverges goda möjligheter att få en fördjupad förståelse av begreppet psykisk hälsa, vilket gör dem medvetna om hur deras psykiska välbefinnande kan främjas genom olika undervisningsmoment.