To Örebro University

Lärares arbetsprestationer mäts och utvärderas alltmer på individnivå. I artikeln undersöks förekomst och användning av instrument för att mäta lärares arbetsprestationer. Baserat på en enkät till 2 000 svenska grundskole- och gymnasielärare visar artikeln på en högst varierande förekomst av prestationsmätningar. Instrument som uppföljnings- och utvecklingssamtal, kursutvärderingar, prestationsbaserad lönesättning förekommer i högre grad än föräldraenkäter, klassrumsobservationer och kollegial bedömning. Instrumenten används mest i aktiebolagsdrivna friskolor. Skolledningar använder sådana instrument i olika syften, främst som underlag för individuell lönesättning. I artikeln relateras resultaten till differentiering inom lärarprofessionen. Styrning är en delförklaring till varför lärarprofessionen differentieras. 

The study concerns the extent and use of instruments for evaluating teachers’ work performance. Based on a questionnaire to 2,000 Swedish teachers, the article points to a varying extent and use of performance measurement techni-ques. Coaching talks, course evaluations, and performance-based remuneration are more common than parent surveys, classroom observations and collegial assessments. The instruments are more common when the principal education organiser is a stock company. The instruments are used by school management for different purposes, primarily for individual salary negotiations. Based on these differences, it is argued that control is a partial explanation for the ongoing differentiation of the teaching profession.