To Örebro University

Mot bakgrund av tidigare forskning, som visar att migrantidentifikationen bidrar till försvårade deltagarvillkor i samhälle och kulturliv, undersöker avhandlingen hur migrantidentifikationen påverkar deltagandevillkor i det svenska musiklivet.

Avhandlingen bygger på tre delstudier där arrangörers, utövares och mediers perspektiv analyserats med fokus på hur musiklivets praktiker skapas, erfars och skildras. I avhandlingen undersöks hur den mångtydiga migrantidentiteten manifesteras och kännetecknas i musiklivet och hur musiklivets deltagande villkoras. Analysen genomförs med stöd i diskursteori och logikperspektivet.

Avhandlingen visar att migrantidentiteten manifesteras på ett symboliskt plan när musikpraktiker skapas. I verksamheten får migrantidentiteten en representativ mening och när musikpraktikernas verksamhet knyts till social förändring kännetecknas identiteten av att dess subjekt framställs som underordnade i en form av förmyndarskap.

Analysen av musiklivets villkor sker utifrån tre typer av logiker som belyser musiklivets ramar, förändringsprocesser och motiv. När migrantidentiteten länkas samman med musiklivets praktiker, visar analysen att dessa karaktäriseras av gatekeepers inflytanden, idéer om mångkulturalism och att musiken fungerar som ett verktyg för förändring. När musikpraktikerna utformas sker förhandlingar där materiella tillgångar och idéer om exempelvis mångkultur och jämlikhet fungerar som utgångspunkter. Slutligen visar analysen att föreställningar om okunskap om ”migrantens” position i samhället och bristen på sammanhållning är starkt bidragande till att musikpraktiker skapas.

I ljuset av musiklivets logiker och migrantidentitetens manifestationer, visar avhandlingen att migrantidentifikationen har betydelse i utformningen av musiklivets många praktiker och hur detta påverkar musiklivets deltagandevillkor.