Skollagen garanterar alla elever likvärdig undervisning oavsett förutsättningar. Detta innebär att lärarna hamnar i en situation där hänsyn ska tas till varje elev som individ. I dagens skola finns elever med varierande behov och förutsättningar, och antal elever med NPF ökar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärarnas inställning till inkluderande undervisning med fokus på elever med NPF. Studien har fenomenologi, formulerad av Edmund Husserl (1906) sominspiration för teoretisk utgångspunkt för insamling och bearbetning av empirin, tillsammans med Claes Nilholms (2007) specialpedagogiska perspektivet. Som metod för insamling av empirin används semistrukturerade intervjuer. Studien utfördes i fyra kommuner i Sverige med nio deltagare som representerar olika utbildningsnivåer: från grundskola till gymnasium och Komvux.Studiens resultat visar att lärare i huvudsak har en mycket positiv inställning till inkluderande undervisning: de har bra teoretiska kunskaper om NPF och är beredda att möta eleverna utifrån deras behov. Dock finns det en stark önskan att komplettera de teoretiska kunskaperna inom specialpedagogik med erfarenheter redan under lärarutbildningen, samt att få bättre verktyg i form av konkreta strategier som ska bidra till att göra undervisningen mer inkluderande och anpassad till elever med NPF. Majoriteten ser dessutom särskiljande undervisningsgrupper och individuell undervisning som lämpliga lösningar för elever med NPF som inte klarar ordinarie klassrumsundervisning. Resultatet av studien visar på flera dilemman för lärarna: bemötande och undervisning inom klassrummet för elever med varierande behov, betygsättning av elever med NPF, samt användning av individuell undervisning för dessa elever.