Syftet med denna studie är att undersöka hur specialpedagogens kompetens används och vilka faktorer som enligt forskning tycks inverka på specialpedagogens arbete i svensk skola. Syftetsöker vi uppnå genom att svara på frågeställningar; Vilka faktorer inverkar, enligt forskning, på specialpedagogens yrkesutövning i svensk skola och vilka konsekvenser får det för nyttjandet av specialpedagogens kompetens? samt Vad påvisar forskningen om den specialpedagogiska utbildningen i Sverige? Genom att använda den systematiska litteraturstudien som metod har vi kunnat jämföra och analysera 29 vetenskapliga artiklar och avhandlingar med relevans för studiens syfte och skapa en sammanställd bild, vilken bidrar med kunskap om vad forskningen visar om specialpedagogens utbildning och arbete i svensk skola. I resultatet framkommer att många och varierande faktorer påverkar specialpedagogens yrkesutövning i svensk skola. Tolkningsbara formuleringar i skollagen har betydelse liksom skolans huvudmannaskap, organisation och resurser. De blivande specialpedagogernas egna motiv till valet av yrke, liksom förväntningar från rektor och övriga yrkeskategorier i skolan påverkar också specialpedagogens arbete i svensk skola. Vi kommer i studien fram till att specialpedagogen har ett frirum där hen kan påverka utformningen av sin yrkesroll beroende av den kontext hen befinner sig i. Andras förväntningar, organisatoriska förutsättningar, de statliga styrdokumenten påverkar alla den kontexten. Specialpedagogens egna motiv och förväntningar liksom den egna elevsynen och tidigare yrkesbakgrund har också påverkan på yrkesutövningen. Ytterligare en slutsats vi kan dra är att specialpedagogens egna förväntningar på specialpedagogyrket, motiv att utbilda sig till detsamma, liksom tidigare yrkesbakgrund har inverkan på huruvida specialpedagogen blir bärare och förmedlare av ett relationellt perspektiv. Detta oavsett hur förutsättningarna i den kontext som specialpedagogen befinner sig ser ut.