Studien är till för verksamma förskollärare och ska med hjälp av förskollärares egna berättelser bidra till kunskap gällande barns sociala hälsa. Syftet med studien är att klargöra hur förskollärare uppfattar social hälsa och hur de arbetar med det i förskolan. Ambitionen är att skapa en förståelse gällande den sociala aspekten av hälsa som är en viktig del av barns välbefinnande. Salutogent perspektiv är ett förhållningssätt vi i studien använder oss av för att definiera hälsa. I bakgrunden lyfter vi hur barns hälsa har sett ut historiskt och vad styrdokument betraktar som hälsa i förskolan. Tidigare forskning har varit begränsad vilket har gjort ämnet mer intressant att studera vidare. Det som kommer fram är att social hälsa bör förstås som ett mångfacetterat begrepp. Vid genomförandet av studien har en halvstrukturerade intervjuer tillämpats för att förskollärarnas erfarenheter ska lyftas fram och problematiseras. Det respondenterna har lyft är trygghet, miljö och barngruppsstorleken. Detta är något som sätter krav och ansvar hos förskolläraren att vara stöttande, närvarande, flexibel, samt att skapa och ge tid till barnen. Förskolläraren är därför en central aktör för barns relationsbyggande. Social hälsa är även något som finns och arbetas med i förskolan men är inte ett uttalat begrepp. Respondenterna lyfter att social hälsa är en viktig del av barns välbefinnande, utveckling och lärande. Det är även av vikt att skapa trygghet för att få goda och nära relationer med sina kamrater i förskolan. Tryggheten är en viktig aspekt för att stärka barnet för att känna samhörighet och självständighet. Ett hinder som uppstår är barngruppens storlek i förskolan vilket har påverkan gällande barns förutsättningar för välbefinnande. Detta medför att det krävs mer av förskolläraren att se barnen utifrån deras förutsättningar, vilket kan bli problematiskt i för stora barngrupper eftersom varje barn kräver sitt. Förskolläraren har en central del i barns relationsbyggande för att kunna bygga tillitsfulla relationer.