En djupgående analys av det svenska statsskicket och dess förändringar sedan nuvarande grundlag antogs 1974. I fokus står förskjutningen från renodlad folksuveränitet under 1970-talet till successivt ökade inslag av maktdelning samt ökat intresse för individens rättigheter. Sambandet med allmänna samhällsförändringar belyses särskilt, liksom Europarättens intåg i svensk rätt.