Studien syftar till att med hjälp av ett genus- och maktperspektiv nå en djupare förståelse förflickors utsatthet i åldrarna 9-18 som lever i en hederskontext genom att studera 2 § LVUdomar från åren 2021 och 2022. Studien utgörs av en kvalitativ ansats bestående av 34 domarfrån svenska förvaltningsdomstolar och kammarrätter från årtalen 2021-2022. Materialet haranalyserats med hjälp av kodning och tematisering för att generera studiens resultat.Resultatet har tolkats med hjälp av makt, däribland Max Webers maktteori, och genus, blandannat Yvonne Hirdmans genussystem. Studien har visat på flera resultat. Orsakerna till våldetgrundar sig oftast i familjens upptäckt av att flickan har umgänge eller relationer med pojkareller att hon bryter mot vad familjen anser vara en kvinnonorm och på så sätt riskerar attskada familjens heder. Flickors skolresultat och hälsa blir lidande av familjensmotsägelsefulla förväntningar om att flickorna dels ska ta ett stort ansvar för hemmet och delsska prestera i skolan. Om flickan inte lyckas leva upp till förväntningarna hotar familjen medövervakning, slag eller nedsättande ord vilka också är bland de former i hur våldet kommer iuttryck. Resultatet visar även på att många flickor väljer att ta tillbaka sina utlåtanden då deav socialtjänsten upplever en felaktig bedömning av dem uppgifter som de lämnat.