To Örebro University

This study is about how some adolescents have experienced the period after haven left a residential treatment institution. The adolescents have during this time been given open and/or housing support from the Unit of Family and Youth (UFY) which is a part of the social service organisation in Örebro. The purpose of the study has been to explore if there is a relationship between how the adolescents have been doing, and to what extent they have been experiencing the world as manageable, comprehensible, and meaningful. These concepts are taken from Antonovsky’s SOC-model (Sence Of Coherence), which also has been used as a starting point for the analysis. Then the SOC-model has been combined with Hollin’s (1995 see Andreassen 2003, p. 317 ff.) description of the transition from the environment of residential treatment to everyday life, and Lindberg’s (1998) notions of social ties. The questions of the study have been: (1) How do the youth think that things have worked out for them, when it comes to housing, social relationships, occupation, maintenance, crime, and the use of alcohol and/or drugs, (2) how the youth describe and assess the support from UFY, (3) if the results have any connection with how the adolescents assess and describe their situation when it comes to manageability, comprehensibility, and meaningfulness (sence of coherence), and (4) if the results show any differences between boys and girls.

Qualitative interviewing has been used as research method, with a semi structured interview guide. Five adolescents have participated, three girls and two boys. One male respondent couldn’t participate; hence the gender analysis was difficult to do. The results of the study support the integrated SOC-model. Secure social ties seem to be important for the existence to be perceived as comprehensible as well as manageable and meaningful, and resources like self-determination are also of big importance. All youth had a strong SOC and did also seem to be doing relatively well, even if some had reached further than others on their way to independence. All stated that a condition of maturity during the last period of time had given them a new way of looking at previous events. UFY seems to have managed to give most of the adolescents the support that they needed for the transition from residential care to independent living.

Studien handlar om hur några ungdomar har upplevt tiden efter utskrivning från en behandlingsinstitution. Ungdomarna har under denna tid fått öppenvårds- och/eller boendeinsatser av Ungdoms- och Familjeenheten (UFE) som är en del av socialtjänsten i Örebro kommun. Syftet har varit att undersöka om det finns någon relation mellan hur det har gått för ungdomarna, och i vilken utsträckning de upplevt tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Dessa begrepp är hämtade från Antonovskys (1987) KASAM-modell (”Känslan Av SAMmanhang”), som även har använts som utgångspunkt för analysen. KASAM-modellen har sedan integrerats med Hollins (1995, se Andreassen 2003, s. 317ff) beskrivning av övergången från institutionsmiljö till ett liv i vardagsmiljö, samt Lindbergs (1998) resonemang om sociala band. Undersökningens frågeställningar har varit: (1) Hur ungdomarna anser att det har gått för dem sedan institutionsvistelsen med avseende på boende, sociala relationer, sysselsättning, försörjning, brottslighet samt användning av alkohol och/eller narkotika, (2) hur ungdomarna bedömer och beskriver UFE:s insatser (3) Om resultaten kan kopplas till hur ungdomarna bedömer och beskriver sin situation utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (känslan av sammanhang), och (4)om resultaten visar på några skillnader mellan flickor och pojkar.

Som metod har använts kvalitativa intervjuer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Fem ungdomar har intervjuats, tre flickor och två pojkar. En manlig respondent föll bort under studiens gång vilket försvårade analys utifrån könsperspektiv. Undersökningens resultat stöder tolkningsramens integrerade KASAM-modell. Stabila och trygga sociala band tycks spela en viktig roll för att tillvaron ska upplevas som begriplig såväl som hanterbar och meningsfull, och resurser som självbestämmande och frihet har stor betydelse. Alla ungdomarna visade på en stark KASAM och verkade även må förhållandevis bra även om vissa kommit längre på vägen mot självständighet än andra. De största hindren för ungdomarna att komma vidare har bland annat varit droger och psykiska problem. De uppgav att de såg mening med de svårigheter som de hade gått igenom, att de hade socialt stöd runtomkring sig i högre eller lägre utsträckning, och att de kände motivation och engagemang inför framtiden. Alla vittnade om ett tillstånd av mognad som hade infunnit sig på senare tid som gjort att de kunde se tillbaka på tidigare händelser med ett mer vuxet synsätt. UFE verkar ha lyckats ge det stöd som behövdes för de flesta av ungdomarna i övergången från institution till eget boende.