Intresset för växtbaserade produkter ökar och utbudet i våra butiker av denna typ av vara följer liknande trend. Detta gör att konsumenter som vill konsumera annat än komjölk numera har ett större utbud att välja på än tidigare. Samtidigt växer konsumenters vilja att ha insyn i livsmedelsproduktionskedjan och att förstå miljöpåverkan från den mat de konsumerar. Trots detta finns få studier utförda som uteslutande jämför växtbaserade dryckers miljöpåverkan. Genom litteratursökning och med stöd av sex av nio av de planetära gränserna gjordes analysen av tre olika växtbaserade drycker som kan hittas i svensk butik. Havre- soja- och mandeldryck. Då dessa drycker produceras med variation på både innehåll och olika produktionsland antogs det att det fanns skillnader i både miljöpåverkan och näringsinnehåll.
Skillnaden i näringsinnehåll i dessa produkter är främst innehållet av protein och energi, där sojadrycken är mest proteinrik. Överlag är den biologiska mångfalden låg i odlingar där grödor till havre-, soja och mandeldryck produceras genom att samtliga av dessa odlas i monokultur. I de länder som odling av havre, soja och mandel sker är intensiteten av bekämpningsmedel olika, högst där mandelodlingar finns och lägst där havre odlas. Användningen av färskvatten är störst i mandelodling, då genom en stor mängd regnvatten men även genom bevattning. Förändrad markanvändning sker främst vid sojaodling i USA där odlingen expanderar och trycker bort gräsmarker. Vid odling av havre sker högst utsläpp av växthusgaser sett till hur mycket dryck som produceras som i sin tur leder till klimatförändringar. Samtliga grödor har en negativ påverkan på det biokemiska flödet genom sin användning av handelsgödsel som leder till övergödning. Där är havreodling den odling som kräver mest kväve och fosfor. De annuella grödorna, alltså soja och havre kan även bidra till ytavrinning av fosfor under tiden dessa jordbruksmarker står utan marktäcke vilket också bidrar till övergödning.