Vilken utbildningsnivå en individ har ger stora konsekvenser för vilka möjligheter man har senare i livet. Detta är således en av anledningarna till att så många insatser syftar just till att säkerställa att individer får med sig en grundläggande utbildning. Många tidiga insatser i, men även utanför, skolan utvärderas utifrån deras effekt på elevens betyg/provresultat.
För att kunna beräkna nyttan av en sådan förändring, behöver en effekt på provresultat kunna länkas till mer långsiktiga effekter som har ett samhällsekonomiskt värde. Vi studerar i denna rapport hur en förändring av provresultaten från årskurs 3 till årskurs 6 påverkar elevens sannolikhet att klara gymnasiebehörigheten. Detta utfall kan sedan kopplas till långsiktiga effekter vars värde kan beräknas.
Denna rapport undersöker sambandet mellan resultat på nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 och årskurs 6 och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet. I den första delen har vi först studerat sambandet mellan elevens demografiska karaktäristika och antalet klarade delprov i årskurs 3. Vi analyserar sedan endast de elever som år 2010 har gjort alla delprov i respektive ämne i årskurs 3. En större andel av flickorna (84,4 procent) än av pojkarna (71,24 procent) har klarat alla åtta delprov i svenska. Oberoende av elevens födelseland har en betydligt mindre andel av elever med två utrikesfödda föräldrar klarat alla delprov i svenska, än eleverna födda i Sverige som har minst en förälder född i Sverige.
Vi har sedan studerat elevers resultat på nationella proven i årskurs 3 och sannolikheten att i slutet av årskurs 9 vara behörig till gymnasiet och sannolikheten att ta en gymnasieexamen. Precis som väntat finner vi att det finns en stark koppling mellan resultaten i årskurs 3 och elevens senare framgång i skolan. Till exempel är nästan alla elever (93 procent) som klarade alla delprov i svenska i årskurs 3 behöriga till gymnasiet i slutet av årskurs 9, men redan bland de som endast klarade fyra delprov är motsvarande siffra enbart 58 procent. Sambandet ser liknande ut för de nationella proven i matematik och även här har de flesta elever som klarade samtliga delprov i årskurs 3 uppnått gymnasiebehörigheten i slutet på årskurs 9. Dock går det något bättre för de som inte klarat så många delprov, vilket kan indikera att språkkunskaper är av större vikt än kunskaper i matematik för att klara behörigheten till gymnasiet. En möjlig förklaring till detta kan vara att språket är en viktig nyckel för att ta till sig kunskaper även i andra ämnen.
Sammantaget tyder resultaten på att de nationella proven i årskurs 3 är en viktig indikator för hur det går för eleven senare i skolan och att resultatet på proven kan användas som en markör för behovet av tidigare insatser.