Svensk forskningspolitik för att motverka könsdiskriminering inom akademin, som tidigare huvudsakligen fokuserade på anställningsvillkor och karriärvägar för kvinnor, har utvidgats med direktiv till de svenska forskningsråden om att integrera köns- och genusperspektiv i bedömningen av forskningsansökningars kvalitet. Förändringen i forskningspolitiken kan tolkas som en institutionalisering av feministisk vetenskapsteoretisk kritik. Samtidigt har liknande typ av direktiv stött på kritik från olika håll. Medan vissa menar att ett fokus på kön- och genusperspektiv som kvalitet innebär en avpolitisering av feministisk vetenskapskritik framhäver andra att det rör sig om en form av ideologiskt färgad styrning som leder till en politisering av forskningen som skadar både den akademiska friheten och forskningens kvalitet. Medan den ena kritiken handlar om att politiken är för frånvarande, menar den andra att den politiska styrningen snarare fungerar som en våt rödrosa filt på svensk forskning.
Syftet med detta paper är att studera hur integrering av köns- och genusperspektiv som en indikator på vetenskaplig kvalitet tillämpas inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap, och vilken roll som politiska värden har i denna tillämpning. Utifrån en analys av beviljade forskningsansökningar och bedömningar mellan åren 2019–2021, studerar föreliggande paper hur kön- och genusperspektiv legitimeras, vilken roll politiska värden spelar i denna legitimering, samt huruvida det sätt som genus- och könsperspektiv mobiliseras i ansökningarna och bedömningarna kan sägas utmana traditionella förståelser av vetenskaplig objektivitet och neutralitet, liksom hur de går att förstå i relation till en feministisk vetenskapsteoretisk tradition.