To Örebro University

För att bibehålla sin konkurrenskraft i en föränderlig marknadsmiljö ställs krav på företagets förmåga att ständigt förändras och utvecklas. Med trender som indikerar ökad efterfrågan av Saab Aeronautics produkter har ett ökat behov av förståelse och förutsägbarhet för dess produktionsflöde uppkommit. Syftet med studien är att utveckla en simuleringsmodell som representerar produktionsflödet i Saab Aeronautics detaljtillverkande maskinverkstad i Linköping. Utifrån simuleringsmodellen ska sedan flaskhalsar kunna identifieras samt kapacitetshöjande åtgärder kunna utvärderas utifrån produktionssystemets totala kapacitet. För att påvisa simuleringsmodellens förmåga utformades frågeställningar med fokus på att identifiera flaskhalsar från det första kvartalet 2023 samt utvärdera bättringsförslag med hjälp av experimentering. Ett delmål till besvarandet av studiens frågeställning var att utforma instruktionsanvisningar för vidare användning av simuleringsmodellen.För att besvara studiens frågeställning samt uppfylla dess delmål gjordes en inledande kartläggning av produktionsflödets nuläge med hjälp av datainsamling via intervjuer, observationer och dokumentstudie. Därifrån utformades sedan en konceptmodell som verifierades och sedan kunde representeras i en 3-diminsionell simuleringsmodell. För genomförande av analysering av nulägets kapacitet samt utvärdering av förbättringsförslag användes experimentering med experimentella faktorer i simuleringsmodellen. Studien resulterade i en identifierad flaskhals vilket var work center 1037 genom undersökning av faktisk utnyttjandegrad och genomsnittlig väntetid. Utifrån teorin för kapacitetshöjande åtgärder och work centrets beskrivna egenskaper kunde sedan två olika kapacitetshöjande åtgärder definieras, minskning av produktionsförluster och utökning av arbetsskift. Båda åtgärderna hade samma ökande påverkan på produktionssystemets totala kapacitet vilket tydde på att flaskhalsen eliminerades oavsett kapacitetshöjande åtgärd. För att uppfylla studiens delmål utformades tre instruktionsanvisningar för vidare användning av simuleringsmodellen. Framtida steg för implementering av definierade kapacitetshöjande åtgärder skulle kunna vara att genomföra en målbild, för produktionssystemets kapacitet, samt ekonomisk kalkyl, för de olika åtgärderna, för att besluta om vilken åtgärd som bör väljas. Framtida steg för vidare utveckling av simuleringsmodellen skulle kunna vara att implementera förenklingar och antaganden för att generera ett mer noggrant resultat.

To keep a sustainable competitiveness in a changing business environment the company must have the ability to change and develop with the new reality. With trends that indicates an increase in demand of Saab Aeronautics products a need of further understanding and predictability for their productions system has arisen. The purpose of this study is to develop a simulation model which represent the production flow of Saab Aeronautics detailed manufacturing department in Linköping. The simulation model should be able to identify bottlenecks in the production flow and show the production flows response in terms of total capacity when eliminating the bottlenecks. In order to achieve the purpose of the study three research question were formed with focus on identifying the bottleneck of the production flow from the first quarter of 2023 and evaluate different methods for elimination of the bottleneck. A sub goal of the study was to design instruction manuals for future use of the simulation model. To answer the research questions and achieve the sub goal of the study an initial mapping of the production flow was made with interviews, observations and document study. From that standpoint a concept model was created which got verified and transformed into a 3D simulation model. To identify the bottleneck and evaluate different kind of elimination methods experimentation was being made with experimental factors in the simulation model. The result of the study shows that work center 1037 is the identified bottleneck by examination of actual utilization rate and average storage time. From the theory of elimination of bottlenecks and description of the work center two kinds of elimination methods got defined, decrease of productivity losses and expansion of working schedule. Both methods increased the total production capacity and created the same response which indicated that the bottleneck is eliminated in both cases. To achieve the sub goal of the study three instructions manuals got created for future use of the simulation model. Future steps for implementation of the methods to eliminate the bottleneck could be to make an economic analysis of the two methods to decide which of them that should be implemented in the real production system. Future steps for further development of the simulation could be to make further studies in how some of the simplifications and assumptions can be implemented in the simulation model to get a more accurate result.