Uppsatsen analyserar läroplanen för gymnasieskolans (Skolverket 2011) två första kapitel, nämligen ”Skolans värdegrund och uppgifter” och ”Övergripande mål och riktlinjer”, samt delar av ämnesplanen för svenska (Skolverket 2022a) och ämnesplanen för svenska som andraspråk (Skolverket 2022b). Syftet med analysen är att undersöka hur samt i vilken grad enspråkighet, flerspråkighet och transspråkande framträder i styrdokument för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk i gymnasieskolan, samt vad perspektiven som framträder kan betyda för elever i gymnasieskolan. Uppsatsen utgår från teorin om transspråkande och använder sig av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen visar att det enspråkiga perspektivet och det flerspråkiga perspektivet framträder både explicit och implicit på olika sätt, medan det transspråkande perspektivet endast framträder implicit. Det enspråkiga perspektivet är mest framträdande. Även det flerspråkiga perspektivet framträder men i lägre grad än det enspråkiga. Ett transspråkande perspektiv framträder endast i mycket låg grad. Sättet som dessa perspektiv framträder på kan ha olika betydelser för elever i gymnasieskolan.