En central aspekt av akademisk litteracitet är förmågan att läsa och förstå akademiska texter. På senare tid har studenters läsvanor och läsförståelse ifrågasatts av olika aktörer inom högre utbildning – ropen om en ”läskris” har ekat i olika medier. Sektorn är delad i sina åsikter om det verkligen handlar om en kris, och kritiken har stundtals varit hård mot användningen av isolerade observationer och anekdotiska bevis som inlägg i debatten. Mer forskning om studenters akademiska läsning har efterfrågats. Chalmers tekniska högskola (i samverkan med Örebro universitet och avdelningen språkrådet, Institutet för språk och folkminnen) genomförde i januari en enkät med 1 000 slumpmässigt utvalda studenter från ett riksrepresentativt urval. Syftet var att kartlägga studenternas akademiska läsvanor, deras preferenser för svenska respektive engelska texter samt hur väl grundskola och gymnasium förbereder studenter för akademisk läsning. Resultaten visar att en majoritet av studenterna verkar hantera akademisk läsning väl. Det betyder dock inte att det saknas anledning till oro. Uppfattningen om problemets omfattning beror till stor del på vilka förväntningar man har. Studien visar också att läsbeteendet varierar mellan olika grupper av studenter. Statistiskt signifikanta skillnader framträder bland annat mellan manliga och kvinnliga studenter, yngre och äldre studenter, studenter på olika utbildningsnivåer samt inom olika ämnesområden. I den här korta presentationen lyfter vi fram några av studiens nyckelresultat och bjuder in till diskussion om orsaker och konsekvenser kopplat till litteracitet och lärande inom högre utbildning.