Debatten kring eventuella könsneutrala äktenskap har tidvis varit mycket intensiv. Den 1 april 2009 beslutade riksdagen i frågan. En ny könsneutral äktenskapsbalk, där två personer har rätt att ingå äktenskap oavsett kön, trädde i kraft 1 maj 2009. Syftet med den här uppsatsen är att utreda arbetet kring en könsneutral äktenskapsbalk och hur dess ikraftträdande påverkar rättsläget i Sverige. Blir det någon rättslig skillnad rörande homosexuellas rättigheter och skyldigheter mot vad som var fallet under partnerskapslagen?

Homosexualitet var förbjudet och straffbart i Sverige fram till 1944 och klassades som en medicinsk mental rubbning fram tills 1979. Sen dess har utvecklingen gått framåt i fråga om homosexuellas jämställdhet och likaberättigande i förhållande till heterosexuella. Parallella lagstiftningar har funnits både gällande samboförhållanden (sedan 1984) samt gällande äktenskap och partnerskap (sedan 1995). Dessa motsvarande lagstiftningar har till stor del haft samma rättsverkningar med ett antal undantag, bland annat gällande krav på anknytning till Sverige och möjligheten att få gemensamma. Många av dessa olikheter har suddats ut genom åren eller med införandet av könsneutral lagstiftning. Omöjligheten för homosexuella minderåriga att söka dispens för att ingå partnerskap, förbud för homosexuella att adoptera samt krav för homosexuella att ha en viss anknytning till Sverige för att få ingå partnerskap är några av dessa.

De skillnader som kvarstår även efter införandet av den könsneutrala äktenskapsbalken är bland annat frågan om faderskapspresumtion som inte gäller på samma sätt för homosexuella som för heterosexuella.

Slutsatsen blir att den könsneutrala äktenskapsbalken kommer att innebära vissa skillnader för homosexuella par jämfört med hur det var under partnerskapslagen medan andra saker är desamma. Teoretiskt sätt kommer det nu att bli lättare för homosexuella att ingå äktenskap än vad det var att ingå partnerskap eftersom de restriktioner som fanns, så som anknytningskrav, har tagits bort.