Sammanfattning
Vår nuvarande läroplan Lpo 94 uttrycker att skolans verksamhet skall sträva mot likvärdighet, delaktighet och inkludering. Begreppet En skola för alla innebär en strävan efter ickesegregerande klasser gällande olikheter i såväl kunskapsutveckling som eventuella funktionsnedsättningar/ funktionshinder. Detta betyder, enligt Bengt Persson (2007), att läraren arbetsorganisatoriskt idag måste finna pedagogiska arbetssätt som anpassaas till alla elevers individuella förutsättningar. Förutom det konkreta arbetssättet en lärare kan tillämpa så menar Lennart Danielsson och Ingrid Lindroth (1987/1996) att en lärares förhållningssätt är av stor betydelse. Förhållningssättet bygger på den föreställning och förväntningar läraren bär med sig, och vårt arbete grundas i ur en undran om vilka möjliga konsekvenser som kan uppstå utifrån en lärares förhållningssätt, det vill säga dennes bemötande?
Denna uppsats är en litteraturstudie, där vi granskat relevant litteratur för våra frågeställningar samt använt författarnas åsikter vidareutveckla vårt eget resonemang genom reflekterande. För att skapa en förförståelse för vad den, av oss, selektivt valda litteraturens forskning vilar mot, har vi inledningsvis beskrivit de senaste decenniernaspedagogiska utveckling. Uppsatsen granskar vidare de olika förhållningssätten, lärarens betydelse för elevens lust till lärande samt en diskussion kring måluppfyllelse och åtgärdsprogram.
Litteraturstudien visar att trots forskningslitteraturens intentioner att kunskap lärs i interaktion, dominerar fortfarande ett punktuellt förhållningssätt i dagens skola. Detta bekräftar studien genom att påvisa att de individuella utvecklingsplanerna kategoriserar elever utifrån premissen vad som är avvikande hos eleven. En av de slutsatser som diskuteras är om det möjligtvis behövs en ändrad riktning ,ot vilke eller vad skolan bör diagnostisera?