To Örebro University

Sammanfattning

Denna uppsats är inriktad på de beskattningskonsekvenser som uppstår vid en underprisöverlåtelse av näringsbetingade aktier mellan aktiebolag. Närmare bestämt de beskattningskonsekvenser som kan uppstå för ägaren i ett överlåtande bolag i form av utdelningsbeskattning och för ägaren i ett förvärvande bolag i form av tjänstebeskattning. Syftet är att analysera rättsläget beträffande dessa frågor med fokus på sådana aktieöverlåtelser där syftet är att omstrukturera en eller flera fysiska personers ägande av ett bolag genom att överlåta aktier i ett bolag till ett annat bolag med samma ägande, att dela upp ägandet i ett bolag genom att ta in en ny delägare, eller att överlåta hela ägandet till annan fysisk person, t.ex. vid generationsskifte.

Sidledes underprisöverlåtelser av aktier mellan aktiebolag ska beskattas hos ägaren av det överlåtande bolaget såsom utdelning eftersom det utgör en disposition från aktieägarens sida. Utdelningsbeskattning kan dock enligt 23 kap. 2 § IL undantas genom att 23 kap. 11 § IL är tillämplig. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att det är en överlåtelse av en tillgång som sker utan ersättning eller till ersättning som understiger marknadsmässig ersättning utan att detta är affärsmässigt motiverat. Om förvärvaren har utfört en motprestation som kan ses som ett dolt sidovederlag och som motsvarar det låga priset kan det inte vara fråga om en underprisöverlåtelse i denna mening. Underlåtelse av utdelnings- eller tjänstebeskattning enligt 23 kap. 11 § IL kan inte ske i sådana fall. I bedömningen av om det föreligger ett dolt sidovederlag ska transaktionernas verkliga innebörd bedömas. Huruvida flera prestationer som företas i samband med en omstrukturering ska ses var för sig eller i en samlad bedömning avgörs av om transaktionerna sker samtidigt, om transaktionerna kan ses som en förutsättning för varandra samt om värdeutjämnande transaktioner företas i syfte att uppnå ett ekonomiskt likvärdigt resultat. Även värdet av motprestationen i relation till marknadsvärdet på den överlåtna tillgången har betydelse i bedömningen av om ersättningen ska anses marknadsmässig eller inte. Det krävs således ett visst samband mellan det s.k. sidovederlaget och en underprisöverlåtelse för att denna ska ses som en implicit ersättning. Detta bestäms genom en bedömning av det förevarande sidovederlagets karaktär i sig, förvärvarens karaktär samt skälen för underprisöverlåtelsen.

Det finns skäl både för och emot att ta hänsyn till dolda sidovederlag vid tillämpningen av 23 kap 11 § IL. Att ta hänsyn till dolda sidovederlag förhindrar skatteundandraganden, men bidrar till minskad rättssäkerhet för de enskilda. Det framgår inte av lagstiftningen att implicita ersättningar ska tas hänsyn till eller vilka omständigheter som ska föreligga för sådana ska anses föreligga. Det allmännas intresse av skatteintäkter måste vägas mot intresset av att samhällsnyttiga företagsomstruktureringar som bidrar till utveckling av näringslivet kan genomföras samt intresset av att uttagandet av skatt sker på ett rättssäkert sätt för de enskilda.