Forskning pekar på att det i dagens värld förekommer ryktesspridning kring mångetniska skolor. Detta leder till uppdelningar mellan ”svenskar” och ”invandrare”. En skola kan få stämpeln som ”invandrartät” och då flyr ”svenska” elever . På skolor kategoriserar lärare elever som ”svenska elever” och ”invandrarelever”, med dessa kategoriseringar följer också en viss bild av hur eleverna förmodligen är. Samarbetet med föräldrarna till ”invandrareleverna” anses problematiskt hos lärare, även då kan rykten och kategoriseringar förekomma som grund för den bild som förknippas med ”invandrarföräldern”. Hur uppstår dessa rykten och kategoriseringar?
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en myndighet kan påverka vårt sätt att tänka om, handla gentemot och värdera människor i olika sammanhang. Detta har genomförts i form av en kritisk läsning av en handbok, särskilt utformad för samarbetet mellan föräldrar med utländsk bakgrund och skola.
Studien visar hur relationen mellan föräldrar med utländsk bakgrund och skola konstrueras i en handbok. Relationen präglas av motsatspar, kontraster och problem, där en tämligen stereotyp bild av den andre framträder. Handboken genomsyras av en andrafiering vilket eventuellt leder till att det pedagogiska hjälpmedel, som handboken har intention att vara, kan få motsatt effekt.
En fråga som vi alla bör ställa oss är, om vi någonsin kan förutsäga vem det är vi har framför oss i mötet med en annan människa, och dessutom om vi kan förutsäga vad detta möte kommer att innebära?