Styrelsen i ett aktiebolag kan, såväl horisontellt som vertikalt, delegera uppgifter tillhörande dess kompetensområde. Vilka uppgifter som är delegerbara framgår inte av lag. I förarbetena till ABL anges likväl att bedömningen av en uppgifts delegerbarhet ska ske med beaktande av dess karaktär och betydelse. Vid delega-tionen ska styrelsen handla med omsorg samt kontinuerligt kontrollera om den ska upprätthållas (8 kap. 4 § 4 st. ABL). Av detta följer en tillsynsplikt, vilken innebär att styrelsen inte kan avhända sig det yttersta ansvaret för de delegerade uppgif-terna. Innebörden av tillsynsplikten är tämligen oklar. Utgångspunkten bör dock kunna sägas vara att plikten är lika för samtliga ledamöter men den kan såväl in-skränkas som utvidgas. Beslut om delegation torde som huvudregel fattas i enlig-het med sedvanliga majoritetsbestämmelser för styrelsebeslut, från vilken undan-tag ska göras i fråga om beslut av viktigare slag. Vilka dessa beslut är råder dock oklarheter kring, men bör rimligtvis utgöras av styrelsens huvuduppgifter. Form-krav uppställs enbart för utfärdande av horisontell delegation, varför såväl skriftlig som muntlig och konkludent sådan bör vara möjlig vid delegation i övrigt. Utvecklingen i doktrinen tyder på att skriftlig delegation, genom s.k. generalfull-makter, även torde kunna utfärdas. Vid delegation av en delegerbar uppgift följer en ansvarsreducering för styrelsele-damöterna samt ett ökat ansvar för delegaten. Uppkommer skada i samband med fullgörande av en sådan uppgift kan således skadeståndsansvar inträda för såväl ledamot som delegat. Ledamotens ansvar är hänförligt till dennes tillsynsplikt, vilket medför att om brister i omsorgen i fråga om delegationen förelegat kan an-svar utkrävas. Ansvar för en ledamot kan vidare inträda om en uppgift hänförlig till det icke delegerbara området skett, eftersom denne då ansvarar för fullgöran-det av uppgiften fullt ut. För det fall delegaten inte intar ställning som någon av de aktörer vars ansvar regleras i ABL, kan tredje mans möjligheter att utkräva an-svar av denne avsevärt försämras. Av praxis följer emellertid att en analog till-lämpning av ifrågavarande bestämmelser är möjlig beträffande den som framstår som bestämmande i bolaget, utan att formellt inta någon av dessa positioner. Huruvida möjligheter till en sådan tillämpning med hänvisning till ett shadow director-institut de lege lata föreligger råder dock oenighet kring. Meningar som i doktrin framkommit under senare tid visar emellertid på att förespråkarna för en sådan tillämpning är många och den torde stå väl i överensstämmelse med ändamålen bakom de i ABL intagna skadeståndsbestämmelserna.