oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skattetillägg och ne bis in idem: Svensk skatterätts förenlighet med dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen
Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Det administrativa systemet med skattetillägg infördes i svensk rätt 1971. Reglerna infördes för att komplettera den straffrättsliga skattebrottslagen (1971:69) och för att ge en möjlighet att avkriminalisera lindrigare skatteförseelser. Båda regleringarna är avsedda att tillämpas i princip oberoende av varandra, vilket innebär att en och samma person kan bli föremål för två parallella processer avseende samma skatteförseelse.

Alltsedan införandet har skattetilläggen varit föremål för debatt, inte minst vad gäller dess förenlighet med Europakonventionen, EKMR. Inte minst frågan huruvida det dubbla förfarandet är förenligt med förbudet mot dubbelbestraffning (ne bis in idem) i artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet EKMR har diskuterats och såväl Europadomstolen som nationella domstolar har haft frågan uppe med varierande resultat.

2009 kom Europadomstolen med ett avgörande på området – Zolotukhin mot Ryssland – där de fastslog ett helt nytt sätt att se på frågan. För svensk rätt har detta medfört ett polaristerat rättsläge där Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen ansett systemet vara förenligt med EKMR medan ett flertal underrätter har kommit till den motsatta slutsatsen.

Denna uppsats har syftat till att klargöra huruvida det svenska systemet är förenligt med förbudet mot dubbelbestraffning. För denna utredning har de bedömningsgrunder som uppställts i Zolotukhin-avgörandet tillämpats. Först och främst krävs det att reglerna om skattetillägg faller inom förbudets tillämpningsområde. Därefter uppställs krav på att reglerna om skattetillägg respektive skattebrott ska avse samma sak och slutligen att det svenska systemet innebär att det sker en upprepning av förfarandet. Slutsatsen av denna utredning är att det svenska systemet strider mot artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet EKMR.

Eftersom såväl EU-domstolen som Europadomstolen har fattat beslut om att ta upp frågan och ett påtagligt behov av utredning har framförts i bland annat propositionen till den nya skatteförfarandelagen (2011:1244) samt inom doktrinen är frågan högaktuell och den juridiska världen väntar nu med spänning – kommer det svenska systemet accepteras eller inte?

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , p. 35
Keywords [sv]
Skattetillägg, skatterätt, Europakonventionen, EKMR, ne bis in idem, dubbelbestraffningsförbud
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-23455OAI: oai:DiVA.org:oru-23455DiVA, id: diva2:533267
Subject / course
Rättsvetenskap (juristprogrammet)
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-06-04 Created: 2012-06-13 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
School of Law, Psychology and Social Work
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 47 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf