To Örebro University

Det administrativa systemet med skattetillägg infördes i svensk rätt 1971. Reglerna infördes för att komplettera den straffrättsliga skattebrottslagen (1971:69) och för att ge en möjlighet att avkriminalisera lindrigare skatteförseelser. Båda regleringarna är avsedda att tillämpas i princip oberoende av varandra, vilket innebär att en och samma person kan bli föremål för två parallella processer avseende samma skatteförseelse.

Alltsedan införandet har skattetilläggen varit föremål för debatt, inte minst vad gäller dess förenlighet med Europakonventionen, EKMR. Inte minst frågan huruvida det dubbla förfarandet är förenligt med förbudet mot dubbelbestraffning (ne bis in idem) i artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet EKMR har diskuterats och såväl Europadomstolen som nationella domstolar har haft frågan uppe med varierande resultat.

2009 kom Europadomstolen med ett avgörande på området – Zolotukhin mot Ryssland – där de fastslog ett helt nytt sätt att se på frågan. För svensk rätt har detta medfört ett polaristerat rättsläge där Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen ansett systemet vara förenligt med EKMR medan ett flertal underrätter har kommit till den motsatta slutsatsen.

Denna uppsats har syftat till att klargöra huruvida det svenska systemet är förenligt med förbudet mot dubbelbestraffning. För denna utredning har de bedömningsgrunder som uppställts i Zolotukhin-avgörandet tillämpats. Först och främst krävs det att reglerna om skattetillägg faller inom förbudets tillämpningsområde. Därefter uppställs krav på att reglerna om skattetillägg respektive skattebrott ska avse samma sak och slutligen att det svenska systemet innebär att det sker en upprepning av förfarandet. Slutsatsen av denna utredning är att det svenska systemet strider mot artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet EKMR.

Eftersom såväl EU-domstolen som Europadomstolen har fattat beslut om att ta upp frågan och ett påtagligt behov av utredning har framförts i bland annat propositionen till den nya skatteförfarandelagen (2011:1244) samt inom doktrinen är frågan högaktuell och den juridiska världen väntar nu med spänning – kommer det svenska systemet accepteras eller inte?