To Örebro University

I dagens Europa är internationella äktenskap och, till följd av dessa, också internationella skilsmässor mycket vanliga. De europeiska domstolarna får ungefär in 170 000 ansökningar om skilsmässor som har internationell anknytning varje år. Dessa domstolar måste då ta ställning till huruvida de är behöriga att ta upp mål om äktenskapsskillnad och frågor om makarnas förmögenhetsförhållanden samt vilken lag som skall tillämpas på dessa frågor. Dessa internationellt privaträttsliga frågor regleras i olika regelverk.

När det gäller mål om äktenskapsskillnad är regelverken Bryssel II bis, NÄF och IÄL tillämpliga avseende domsrätten. Lagvalet bestäms enligt NÄF och IÄL och innebär en tillämpning av lex fori, det vill säga svensk rätt. På området skall också en förordning om tillämplig lag på det europarättsliga planet införas. Förordningen innebär en flexibel integration, då medlemsstaterna kan välja om de vill ingå i samarbetet eller om de vill stå utanför. Sverige medverkar inte då man vill undvika att behöva tillämpa utländsk lag i äktenskapsmål. Tillämpningen av lex fori skyddar den absoluta rätten till skilsmässa som finns enligt svensk rätt.

Mål om makars förmögenhetsförhållanden regleras i sin tur av NÄF och LIMF när det gäller både domsrätt och lagval. Europarättsligt sett har det dock inte funnits några regelverk. Ett förordningsförslag har därmed även på detta område lagts fram, som avser domsrätts-, erkännande- och lagvalsregler för makars förmögenhetsförhållanden. I alla regelverken föreligger också, under vissa förutsättningar, lagvalsfrihet för makarna. Förordningsförslaget har överlag fått positiv respons från svenskt håll.

I äktenskapsmål och mål om makars förmögenhetsförhållanden är anknytningsmomenten viktiga. Särskilt hemvistbegreppet och tolkningen av detta är angeläget för att bestämningen av anknytningen skall ligga så nära de faktiska omständigheterna som möjligt. Anknytningsmomenten och deras tolkning i medlemsstaterna kan även påverka den fria rörligheten för personer som skall tillförsäkras unionsmedborgarna. Frågan huruvida regelverken är behöriga i fall som avser registrerade partnerskap samt samkönade äktenskap är en känslig fråga, vilken ännu inte fått sitt europarättsliga svar.

Den europarättsliga utvecklingen inom skilsmässomål och mål om makars förmögenhetsförhållanden är ett faktum likväl som unionsmedborgarnas alltmer utnyttjade rätt till fri rörlighet. Den svenska autonoma lagstiftningen, och även det nordiska samarbetet, måste anpassa sig för att kunna fungera vid sidan av de europarättsliga reglerna.