oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fonogrammets roll för synen på det förtingligade musikverket i det tidiga upphovsrättsliga tänkandet
Örebro University, School of Music, Theatre and Art. (Musikvetenskap)ORCID iD: 0000-0002-5809-3575
2011 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Enligt filosofen och musikhistorikern Lydia Goehr etableras vid övergången mellan 17- och 1800-talen en allmän syn på musikverket som ett objekt vars existens överskrider både tid och rum, en syn som sägs råda än i dag. Detta originella musikverk blir enligt samma musiksyn till genom en genial skapandeakt (kompositörens). Goehr noterar att upphovsrätternas framväxt under 1800-­‐talet bidrog till att stärka denna uppfattning. Här är det det omvända förhållandet som står i fokus, det vill säga att den uppfattning som Goehr beskriver har påverkat upphovsrätterna och dessutom legat till grund för upphovsrätternas legitimitet.

Denna föreställning om upphovsman och verk förutsätter på ett mindre uttalat plan också en publik. Tillsammans utgör upphovsman, verk och publik en mycket specifik historisk version av en mer allmängiltig tankefigur som kan beskrivas som en enkel kommunikationskedja, med avsändare, meddelande och mottagare. När upphovsmannen reser krav på ersättning från publiken för rätten att konsumera verket är det i regel denna kommunikationslogik som strukturerar argumenten; när det estetiska tänkandet inte struktureras enligt samma logik sätt faller det sig däremot inte naturligt att kräva någon ersättning på samma sätt.

Jag kommer att visa hur denna tankefigur är beroende av musikens massmediering. Fastän figurens beståndsdelar (själva leden i kommunikationskedjan) artikuleras vid olika tidpunkter i musikhistorien, är det först i och med fonogrammets uppkomst som det tillgängliggörs en konkret ”modell” för hur kommunikationen mellan upphovsman och publik kan se ut, en modell som kan överföras från fonogrammets massmediala paradigm till musikalisk kommunikation över huvud taget. Det är först i samband med fonogrammet som delarna länkas samman och tankefiguren tar form, först då som förtingligandet av det musikaliska objektet blir meningsfullt och först då som den av Goehr nämnda musiksynen med tillhörande upphovsrätt blir möjlig. Detta sker, till skillnad mot vad Goehr hävdar, först mot slutet av 1800-talet.

Place, publisher, year, edition, pages
2011.
Keywords [sv]
Idéhistoria, estetik, rättshistoria, upphovsrätt
National Category
Humanities Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-25804OAI: oai:DiVA.org:oru-25804DiVA, id: diva2:551688
Conference
Musikforskning idag, Uppsala universitet, 14-16 juni 2011
Projects
MUSIKVERKET OCH DESS PUBLIK — ESTETISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DEN SVENSKA UPPHOVSRÄTTEN
Funder
Swedish Research Council, 2009-1187Available from: 2012-09-11 Created: 2012-09-11 Last updated: 2018-05-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Volgsten, Ulrik

Search in DiVA

By author/editor
Volgsten, Ulrik
By organisation
School of Music, Theatre and Art
HumanitiesMusicology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 415 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf