Inom vinindustrin används ekfat både för sin förvaringsförmåga och för egenskapen att sensoriskt kunna påverka vinet som lagras i fatet. På grund av ekonomiska faktorer har idag alternativa metoder för eksmaksättning av vin tagits fram – av vilka lagring med ekchips kanske är den mest välkända.Syftet med denna litteraturstudie har varit att, utifrån ett konsumentperspektiv, analysera skillnaderna i sensoriska och kvalitativa egenskaper som lagring med ekchips kontra ekfat ger upphov till i vinet. Uppsatsens resultat har centreras kring fyra vetenskapliga artiklar som har studerats för att kunna besvara uppsatsens syfte. Studien har visat på att viner lagrade på ekchips inte erhåller samma kvalitativa egenskaper som viner lagrade på ekfat – särskilt inte de viner som lagras över en utsträckt tidsperiod. Däremot erhåller korttidslagrade viner av enklare kvalitet ofta positiva sensoriska egenskaper genom ekchipslagring. Av kostnadsskäl lagras sällan sådana viner på ekfat. Konsumenter har visat sig ha en negativ inställning till ekchipslagring men vid sensorisk bedömning har dessa svårt att skilja på viner lagrade på fat och chips.Resultatet har diskuterats utifrån en ifrågasättning av hur forskningsresultaten tagits fram. I studierna har vinerna smaksatts med ekchips efter fermentering, vilket inte är ett sedvanligt arbetssätt inom dagens vinindustri. Det bör dock påpekas att lagring med ekchips fyller en funktion för eksmaksättning av enklare viner i en lägre kvalitetsklass – vilket är den grupp av vin som säljer mest på den svenska marknaden. Inom ramen för tillverkningen av dessa viner återfinns ekchipsens raison d’être.