oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skattskyldighet för moms: huvudregeln, enkla bolag och partrederier
Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
(Swedish)Manuscript (preprint) (Other academic)
Abstract [sv]

Denna uppsats avslutar en sammanläggningsavhandling, där den första delen består av licentiatavhandlingen Skattskyldighet för mervärdesskatt – en analys av 4 kap. 1 § mervärdesskattelagen (2011)1 och den andra delen utgörs av Skatt- och betalningsskyldighet för moms i enkla bolag och partrederier.2 Jag sammanfattar i denna avslutande uppsats slutsatserna från de nämnda böckerna. Innan jag redogör för dessa slutsatser och vissa av de avslutande synpunkterna från de båda böckerna i kapitlen 2–4 i denna uppsats, berör jag i detta inledningskapitel bakgrund, ämne, syfte, metod, avgränsningar och forskningen på området beträffande de båda undersökningarna.

För momsen som en konsumtionsskatt är det grundläggande att reglerna ska åtskilja skattesubjekten från konsumenterna. I del 1 låg fokus på huvudregeln för att åstadkomma just det. Frågan var om mervärdesskattelagen (1994:200), ML, är förenlig med EU-rätten på momsområdet i dethänseendet, och framför allt med huvudregeln för vem som är beskattningsbar person enligt EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG). Enligt min uppfattning är den frågan typiskt sett den viktigaste ekonomiskt sett beträffande ML. Den gäller huvudregeln för vem som ska tillhöra momssystemet och redovisa och betala moms, och ML ska därvidlag vara förenlig med direktivets huvudregel.

I del 2 undersöks också bestämningen av skattesubjektet, men beträffande en av de särskilda bestämmelserna i ML. Den bestämmelsen benämner jag representantregeln. Representantregeln behandlar dels skattskyldigheten för delägare i enkla bolag och partrederier, dels en möjlighet för delägarna att låta en delägare såsom representant svara för redovisnings- och betalningsskyldigheten beträffande momsen i bolaget eller rederiet. Genom sin karaktär av särskild bestämmelse om skatt- och betalningsskyldighet är representantregeln inte av samma ekonomiska betydelse som huvudregeln för att bestämma skattesubjektet. Representantregeln har dock ett betydande ekonomiskt intresse, eftersom det finns drygt 7 000 aktiva enkla bolag enligt SCB:s företagsregister. Det finns för övrigt ett mörkertal beträffande oupptäckta enkla bolag.

Emellertid är det som enligt min uppfattning är av ett särskilt rättsvetenskapligt intresse med representantregeln att den berör ett mer klassiskt rättsvetenskapligt problem. Representantregeln berör nämligen beskattning och uppbörd i samband med rättsliga figurer – enkla bolag och partrederier – som inte utgör rättssubjekt. Representantregeln ska dessutom också medföra en skattskyldighet som är förenlig med huvudregeln för vem som är beskattningsbar person enligt mervärdesskattedirektivet. Att en delägare i ett enkelt bolag eller i ett partrederi anges som skattskyldig i representantregeln har inte någon motsvarighet i mervärdesskattedirektivet.

Det finns ingenting i direktivet om bestämning av en delägare i en juridisk person, t.ex. i ett handelsbolag eller aktiebolag, som beskattningsbar person. I dessa fall bestäms skattskyldigheten på bolagsnivå, och inte på delägarnivå som beträffande delägare i enkla bolag och partrederier enligt representantregeln. Representantregeln har sålunda inte någon direkt motsvarighet i mervärdesskattedirektivet.

Problemet är i grunden att representantregeln som en särskild bestämmelse om skattesubjektet så att säga bygger ut begreppet skattskyldig i förhållande till huvudregeln om vem som är skattskyldig enligt ML. Problemställningen är framför allt att representantregeln, till skillnad från huvudregeln, inte innehåller något uttryckligt krav på att verksamheten i enkla bolaget eller partrederiet ska vara yrkesmässig. En viktig fråga är därför om tolkningen av ordalydelsen av representantregeln innebär att den utvidgar bestämningen av vem som är skattskyldig enligt ML i förhållande till huvudregeln om skattskyldighet, så att en vanlig privatperson kan anses skattskyldig. I så fall är representantregeln såtillvida inte förenlig med mervärdesskattedirektivet. EU-domstolens praxis – målen C-408/06 (Götz) och 235/85 (Kommissionen mot Nederländerna) – innebär nämligen att en vanlig privatperson inte kan anses utgöra beskattningsbar person enligt huvudregeln i mervärdesskattedirektivet.

National Category
Law
Research subject
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-28468OAI: oai:DiVA.org:oru-28468DiVA, id: diva2:612816
Available from: 2013-03-25 Created: 2013-03-25 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved
In thesis
1. Skatt- och betalningsskydighet för moms i enkla bolag och partrederier
Open this publication in new window or tab >>Skatt- och betalningsskydighet för moms i enkla bolag och partrederier
2013 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

This is the second of two books making a combined doctor’s thesis, where part 1, Skattskyldighet för mervärdesskatt – en analys av 4 kap. 1 § mervärdesskattelagen (Tax liability to value added tax – an analysis of chapter 4 § 1 of the Swedish VAT act), is my licentiate’s dissertation of 2011 and part 2 is this book, Skatt- och betalningsskyldighet för moms i enkla bolag och partrederier (Tax and payment liability to VAT in enkla bolag and shipping partnerships). There’s no specific equivalent in English to enkla bolag. The expression derives from the Swiss einfache Gesellschaften. In the Swedish civil law an enkelt bolag is defined as two or more having agreed to carry on activity in a company without establishing a partnership. A Swedish shipping partnership is similar to an enkelt bolag.

The purpose of this book is to analyze the representative rule of the Swedish VAT act concerning enkla bolag and partrederier (shipping partnerships) with respect of the VAT’s most central purposes, namely a cohesive VAT system, neutrality, EU-conformity, efficiency of collection and the legal rights of the individual including legality. A survey of foreign law is included, where the Finnish VAT law has been of a certain interest for the sake of comparison.

The issue at hand is a classical one, where enkla bolag and partrederier aren’t legal entities and one of the basic questions is if such an entity may be comprised by the concept taxable person of the VAT Directive (2006/112/EC). The representative rule has no equivalent in the VAT Directive. Therefore the analysis mainly concerns whether or not alterations in or amendments to the representative rule should be made in order to make the rule comply with the EU’s VAT Directive. The analysis contains a number of questions within the framework of the described purpose, where a key issue to consider is the question whether an ordinary private person can be deemed tax liable (skattskyldig) merely because of his role as partner in an enkelt bolag or a partrederi, which wouldn’t be complying with the main rule on who’s a taxable person, Article 9(1) para. 1 of the VAT Directive.

This book is ended with a paper summarizing the questions and conclusions of part 1 and part 2 and which contains a translation into English of its chapters 2–4, i.e. of the overviews of conclusions concerning part 1 and part 2 and of concluding viewpoints concerning both books.

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro: Örebro universitet, 2013. p. 251
Series
Örebro Studies in Law ; 4
Keywords
Enkelt bolag, partrederi, representantregel, 6 kap. 2 § ML, 5 kap. 2 § SFL, art. 9.1 första st., delägare, bolagsman och andel
National Category
Law
Research subject
Law
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-27485 (URN)978-91-7668-916-5 (ISBN)
Public defence
2013-04-26, Hörsal L3, Långhuset, Örebro universitet, Fakultetsgatan 1, Örebro, 10:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2013-04-08 Created: 2013-02-07 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Forssén, Björn

Search in DiVA

By author/editor
Forssén, Björn
By organisation
School of Law, Psychology and Social Work
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 79 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf