To Örebro University

2005 var första gången som möjligheten att få en sign on-bonus beskattad med 15 % enligt A-SINK utnyttjades. Från oktober 2011 till juni 2012 har det avgjorts fem mål där frågan har varit hur en sign on bonus ska beskattas. I två fall har sign on-bonusen beskattas enligt A-SINK och i tre fall har den beskattas enligt IL.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur dessa avgöranden förhöll sig mot rättssäkerhetsprincipen och legalitetsprincipen.

Svaret på frågan enligt vilken lag som en sign on-bonus ska beskattas är beroende av två omständigheter. När kunde idrottaren disponera bonusen och när blev idrottaren obegränsat skattskyldig i Sverige. Är idrottsmannen bosatt i utlandet, när sign on-bonusen kan disponeras ska den beskattas enligt A-SINK. Är idrottsmannen bosatt i Sverige när sign on-bonusen kan disponeras ska den beskattas enligt IL. En person kan vara obegränsat skattskyldig i Sverige på tre olika grunder. Personen kan vara bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller ha väsentlig anknytning till Sverige.

En person anses bosatt i Sverige om personen tillbringar sin dygnsvila i landet. Den som flyttar till Sverige från utlandet behöver tillbringa sin dygnsvila i landet under sex månader för att bosättningen ska inledas. Personen anses då som bosatt här från och med den dagen som personen anlände till Sverige

Stadigvarande vistelse uppstod som en konsekvens att staten inte kunde beskatta personer som vistades i Sverige under en lång tidsperiod under det första världskriget. Vid en stadigvarande vistelse tas det inte hänsyn till tillfälliga avbrott av vistelsen. Det betyder att den skattskyldige kan vistats utomlands under en kort tidsperiod utan att avbryta den stadigvarande vistelsen i Sverige. Vistelsen utomlands ses som en del av vistelsen i Sverige.

Väsentlig anknytning till Sverige innebär att den skattskyldige är bosatt utomlands men personen har inte klippt banden till Sverige. Den skattskyldige har tillräckligt starka intressen i Sverige för att anses som obegränsat skattskyldig.

I de rättsfall som jag har gått igenom i uppsatsen har frågan varit när idrottsmannen inledde en stadigvarande vistelse. Det finns inte fastslaget i lagtexten hur eller när en stadigvarande vistelse inleds. I förarbetena anges det att en stadigvarande vistelse inleds när den skattskyldige har vistats i Sverige under sex månader samt tillbringat sin dygnsvila här under denna tidsperiod. Domstolarna har tagit hänsyn till olika omständigheter för att avgöra när en stadigvarande vistelse är inledd. På grund av att praxis är spretig och att förarbetsuttalandet inte har följts anser jag att det saknas förutsebarhet kring bedömningarna av beskattningen av en idrottsmans sign on-bonus.