To Örebro University

Vanligtvis sker avyttring av aktier mot ersättning i form av kontanta medel. En annan möjlighet är att säljaren som ersättning erhåller andelar i ett förvärvande bolag, ett så kallat andelsbyte. Om ett andelsbyte föreligger finns enligt 48 a kap. IL, för att underlätta omstruktureringar, en möjlighet att skjuta fram beskattningen i tiden. För ägare till fåmansföretag, som lyder under fåmansbolagsreglerna i 57 kap. IL, finns en särskild reglering som ger delägaren rätt att överföra det sparade utdelningsutrymmet till genom andelsbyte mottagna andelar. Detta innebär att ett andelsbyte är förmånligt vid interna omstruktureringar. För att det sparade utdelningsutrymmet, som kapitalbeskattas, ska överföras krävs dock att ett andelsbyte skett enligt förutsättningarna i 48 a kap. IL. Förutsättningar för detta är att ersättningen är marknadsmässig och att den lämnas i form av andelar.

I en av HFD meddelad dom den 4 februari 2013 berörde domstolen denna fråga och konstaterade att något andelsbyte inte förelåg. Domen grundades på att domstolen gjorde en helhetsbedömning där man såg de olika transaktionerna i fallet som sammansatta. Argumentationen talar för att domstolen åter tillämpat skatterättslig genomsyn, ett förfarande genom vilket rätthandlingars civilrättsliga innebörd ges en annan skattemässig betydelse.

I detta examensarbete har reglerna om andelsbyten granskats för att utifrån HFD:s dom konstatera hur ett andelsbyte kan genomföras idag. Min slutsats är att det idag krävs att man inte tar beslut om nyemission och minskning av aktiekapitalet i ett sammanhang och att det måste ske en förändring i aktieägandet på så vis att aktiernas röstvärde ändras. Ett annat förfarande som också analyserats är huruvida man kan undgå problematiken genom att det köpande bolaget bildas genom en apportemission i och med andelsbytet, ett förfarande som enligt mig är möjligt.  

Med anledning av den motivering som ligger till grund för domen har även funnits anledning att i sammanhanget granska företagandet av genomsyn och omkaraktärisering av rättshandlingar. Efter granskning av ett antal ståndpunkter och av den praxis som finns är mina slutsatser att metoden är bristfällig ur legalitetsperspektiv. En insats från lagstiftaren förespråkas för att inte ytterligare urholka svensk förutsebarhet och rättssäkerhet.