To Örebro University

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lärandet. Förskolebarns musikaliska utveckling påverkas av förskollärares musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna. Barnens lust och förmåga att utforska den ”hemliga lådan” var påtagligt stark och öppnade upp för ett mer ostrukturerat handlande. Barnen kunde röra sig fritt och inspirerades av varandra. Något som inte visade sig var pedagogernas förmåga eller vilja att ge sig hän i det kreativa musikskapandet, samtidigt såg jag många exempel på när en öppen och bejakande inställning hos pedagogerna möjliggjorde för musikalisk kreativitet. Studien visade även exempel på pedagogers bristfälliga förståelse för meningen med denna typ av ljudligt och kreativt musikutforskande. Barnens handlingsutrymme och deras nöje av att befinna sig i ”flow” kunde bryskt avbrytas av vuxnas behov av kontroll. Förhållandet mellan det lekfulla musikutforskandets ljudliga, intuitiva och ostrukturerade form och förskoleverksamhetens syn på uppförande och ordning verkar vara problematisk. Bristen på kreativt ljudskapande i förskolans verksamhet ska kanske inte enbart tolkas som en musikpedagogisk fråga. 

The thesis aims to develop knowledge about the connections between preschool teachers’ didactic interventions and preschool children’s opportunities to creatively explore and express music. The research is based on a cultural-psychology perspective, which emphasizes interaction and individual creative experimenting in musical learning. Preschool children’s musical development is affected by preschool teachers’ musical competences and didactic abilities to notice and support the children’s own musical expressions. In order to observe children’s and teachers’ relations to spontaneous music creation, I brought three preschool teachers, and their classes of children, a surprising item: a suitcase full of home-made musical instruments, which I called “The Secret Box.” In addition to being able to observe spontaneous music creation, bringing The Secret Box made it possible for me to investigate musical-didactic alternatives to preschool’s traditional musical activity, which is adult-directed group singing. The children’s lust and ability to explore The Secret Box was apparent, and it enabled more non-structured activity. The children moved freely and inspired each other. Unfortunately, most teachers did not interact with the children’s creative music making – they merely let them experiment on their own. Furthermore, my investigation included examples of teachers’ inabilities to perceive any meaning with the discussed types of creative music making and musical exploration. The children’s opportunities of expression and their “flows” were occasionally abruptly put to an end because of adults’ wants of control. The contrast between playful, noisy, and spontaneous music exploration, and teachers’ conceptions of order and children’s proper demeanor, appeared problematic. One conclusion of this thesis is that lack of creative music making in preschool might be caused by organizational factors beyond the scope of music didactics.