Studiens syfte var att undersöka vilka mekanismer i professionellas samtal med barn som har upplevelser av våld mot deras mamma, som kan stärka deras skydd. Syftet var också att utifrån dessa definierade mekanismer sedan undersöka om dessa kan förstås utifrån dimensioner av skydd och hur dessa mekanismer och dimensioner i sådana fall förekom i professionellas samtal med denna grupp barn. Målsättningen med undersökningen var att få en fördjupad kunskap om respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Personal från åtta olika verksamheter inom socialtjänsten eller knutna till socialtjänsten, intervjuades. Resultatet analyserades utifrån studiens tolkningsram och jämfördes med tidigare forskning. Analysen visar att vissa mekanismer kan definieras som stärkande till skydd för barn i samtal med professionella såsom hur våldet ser ut, hur våldsamt våldet är, hur frekvent våldet är, om barnet självt är utsatt för våld, etc. Analysen visar också att skydd för barn innehåller dimensioner såsom fysiskt och psykologiskt/ mentalt skydd. Det optimala tillståndet för barn är att de ska fysiskt vara skyddade från en våldsam miljö och samtidigt känna sig skyddade. Dessa dimensioner av skydd förekommer i professionellas samtal med denna grupp barn. Dock, förekommer olika dimensioner i varierande omfattning och beroende på den professionellas uppdrag. En av studiens slutsatser är att oavsett uppdrag behöver en större del av professionellas samtal innehålla dimensioner av skydd som stärker barns externa skydd. Professionella med utredande uppdrag behöver också utveckla sina samtal med barn så att de innehåller fler dimensioner som stärker barns interna skydd.